Dagens hyressättningssystem påverkar hur mycket människor arbetar. Det menar i alla fall Riksrevisionen som i en färsk rapport pekar på att de som fick ett förstahandskontrakt i genomsnitt sänkte sin årsinkomst med 50 000, jämfört med dem som inte fick en lägenhet.
Under åren 2003–2013 lottades drygt 600 förstahandskontrakt ut i Solna. Det var lägenheter inom bostadsbolaget Signalistens ordinarie bestånd. Riksrevisionen har studerat effekterna av detta bostadslotteri.
[ Annons ]
Och resultatet förvånar. Vanligen uppmärksammas hur brist på lägenheter leder till att människor inte kan ta ett jobb. Riksrevisionens rapport visar istället att de personer som fick en av dessa lägenheter i genomsnitt faktiskt sänkte sina årsarbetsinkomster med 50 000 kronor, jämfört med dem som inte vann i lotteriet.
Cecilia Enström Öst, projektledare för rapporten, förklarar sambandet med att den som får en lägenhet med hyra under marknadsnivå också får ett ekonomiskt värde som ger hyresgästen möjlighet att sänka sin arbetsinkomst. Kanske blir resonemanget något lättare att förstå om man istället tittar på den andra gruppen.
– De som inte fick en lägenhet via bostadslotteriet måste istället kanske köpa en lägenhet eller hyra på andrahandsmarknaden till högre hyror, säger Cecilia Enström Öst.
Det gör att den gruppen fortsätter sin inkomstökning eftersom de helt enkelt är pressade att klara en högre kostnad
– Detta medan de som fått en lägenhet kanske inte måste ta det där extra jobbet och vet hur hyresutvecklingen för en relativt överskådlig tid framåt kommer att se ut, fortsätter Cecilia Enström Öst.
Men kan det trots allt inte vara ett fall av korrelation utan kausalitet? Alltså kan det inte finnas andra okända parametrar som är den egentliga orsaken?
– I det här fallet är det kausalitet eftersom vi använt vedertagna vetenskapliga metoder som utesluter andra effekter för att kunna fastställa effekten, menar Cecilia Enström Öst.
Men du kopplar den minskade arbetsinkomsten specifikt till bruksvärdessystemet. Borde inte samma effekt uppstå om personen flyttade in i en bostadsrätt med låg avgift och låg ränta?
– Man måste förstå att detta är en effekt som enbart uppstår på en bristmarknad med hög attraktivitet. Om vi undersökt en kommun med liten brist men inte samma attraktivitet så hade effekten varit mindre.
Det handlar med andra ord om en relativ effekt som ger utslag när marknadshyran, exempelvis i form av dyra bostadsrätter, stuckit iväg långt över bruksvärdeshyran.
Resultatet lär bli bränsle i debatten om bruksvärdessystemets vara eller icke vara. Ofta används det faktum att genomsnittsinkomsten är lägre i hyresrätter än i bostadsrätter som ett argument för att bruksvärdessystemet minskar segregation.
– Det finns studier där man har jämfört genomsnittsinkomst och sett att genomsnittsinkomsten för de i hyresrätt är lägre än de som bor i bostadsrätt. Man har då dragit slutsatsen att det beror på att de med låga inkomster kunnat efterfråga lägenheter med bruksvärdeshyra. Men det vi visar är att den lägre inkomsten delvis uppstår som en effekt av att man flyttat in, säger Cecilia Enström Öst.
Hon menar att det inte ska tolkas som att dagens hyressättningssystem inte kan ha effekt på segregationen alls. Resonemanget är snarare att framtida studier bör utgå från andra mått än inkomst för att vara trovärdiga.
– Och man bör ha i minnet att det är komplext och vi enbart tittat på en aspekt av bruksvärdessystemet. Våra slutsatser ska såklart ställas mot de fördelar, som att värna besittningsrätten, som bruksvärdessystemet också syftar till, säger Cecilia Enström.
