Planerade bostadsrätter som istället blir hyreslägenheter räddar en del projekt. Men frågan är hur länge, då det i förlängningen innebär mindre pengar till kommunen som upplåter mark.
Annons:
Annons:
Annons:
Den positiva utvecklingen bröts tvärt och bostadsinvesteringarna minskade med en procent under 2018. Och om Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos slår rätt så förstärks den negativa utvecklingen ytterligare under 2019–2020.
Johan Deremar, prognoschef på Sveriges Byggindustrier, varnar för att tolka statistiken som att resurser nu flyttar över från produktion av bostadsrätter till hyresrättssidan. Dels kan höstens topp av beviljade bygglov för hyresrätter delvis vara konstlad. I flera fall kan man ha snabbat på processen för att beviljas bygglov innan investeringsstödet drogs bort vid årsskiftet. Dels tror Johan Deremar att den kraftiga nedgången för bostadsrätter också kommer att påverka utvecklingen för hyresrätter.
– Det blir fler och fler kommuner som inser att det kan bli svårt att realisera planerna för hyresrätter, om man inte samtidigt kan sälja mark till bostadsrättsutveckling. Till viss del har exploateringsavtal för hyresrätter finansierats genom försäljning av ägda bostäder, säger Johan Deremar.
I Göteborg skulle 200 små lägenheter vid Carlandersplatsen bli bostadsrätter men Wallenstam begärde att markanvisningen ändras så att alla kan bli hyresrätter. Fastighetsnämnden i Göteborgs stad har godkänt den nya planen och staden bedömer att förändringen gör att projektnetto blir cirka 60 miljoner kronor lägre än beräknat.
Om andelen bostadsrätter minskar och i stället ersätts av hyresrätter kommer intäkterna till staden att påverkas.
I Stockholm beslöts på exploateringsnämndens möte i april att ge grönt ljus för att 220 planerade bostadsrätter i Älvsjö istället byggs så att 100 lägenheter blir hyresrätter.
– Om andelen bostadsrätter minskar och i stället ersätts av hyresrätter kommer intäkterna till staden att påverkas. Särskilt på längre sikt kan det bli problematiskt. Men vi upplever att intresset från byggaktörerna finns där fortfarande, även om vi noterar en litet försiktigare attityd, säger Gunnar Jensen, avdelningschef på exploateringskontoret.
Vad innebär det för stadens totala ekonomi?
– Markpriset sätts efter en värdering och senare förhandling med respektive byggaktör, alternativt genom en tävling. Därigenom kan man ju säga att markpriset sjunker om marknaden inte är beredd att betala på samma nivå.
Men Gunnar Jensen spår inte att man tvingas bromsa marktilldelning.
– Vi följer marknaden men ser inget alarmerande för vår del. Vi uppfyller de markanvisningsmål vi har. Samtidigt är det ju en eftersläpning mellan markanvisning till påbörjat bygge på några år. En prognos för framtiden är svår att ge, konstaterar Gunnar Jensen.
Annons:
