”Fra leie til eie” heter en rapport som fick mycket uppmärksamhet under Almedalsveckan. Författaren Lennart Weiss på Veidekke har ur ett konsumentperspektiv räknat på skillnader att äga och hyra och han ifrågasätter starkt regeringens politik.
Varför har du skrivit rapporten?
[ Annons ]
– Hyresrätten har en oproportionerlig stark ställning i Sverige. 70 procent av alla bostäder är ägda men vi diskuterar bostadspolitik som om hyrda bostäder dominerar på marknaden och som att de per automatik är lösningen för de resurssvaga. Men så är det inte. Att rekommendera hyresrätten som socialpolitisk åtgärd är inte korrekt.
Så hyresrätten är överflödig i din mening?
– Hyreslägenheter behövs i princip bara när folk snabbt behöver bostad av arbetsmarknadsskäl. Sedan är hyresrätten bra som genomgångsboende för yngre och som ett alternativ för äldre personer som vill ha bra service och kanske frigöra kapital.
Ska unga människor tidigt binda upp sig på miljonlån?
– Ja, det är när man är ung som man ska ta lån och starta sin bostadskarriär. Att äga sin bostad är ekonomiskt rationellt. Du bor till självkostnad och du får ta del av värdeökningar som annars hamnar i hyresvärdarnas fickor. Kan vi införa system med startlån som finns i Norge blir det lättare för de som står utanför att komma in.
Fler lån samtidigt som Riksbanken varnar för överbelåning. Hur går det ihop?
– Riksbanken har tyvärr en oerhört begränsad kunskap om bostadsmarknaden, det har jag personlig erfarenhet av. Betänk också att den skuldmängd vi har idag för bostäder är densamma som 1970, skillnaden är bara att skulderna då låg hos staten, idag ligger de hos hushållen.
Jämför du inte äpplen med päron eftersom en hyresgäst inte har någon möjlighet till ränteavdrag?
– Men hyresgäster har ju inte heller satt in något kapital. Fastighetsägare kan i alla fall dra av sin ränta från beskattat kapital och dessutom dra av drift och underhåll. Det kan inte en villa eller bostadsrättsägare göra.
Det finns väl andra politiska medel att stärka hyresrätten?
– Jo, men jag har svårt att se hur det går att skatteneutralt särskilja förutsättningarna för olika typer av fastigheter. Vill man inte återinföra stora subventioner så är politikens utmaning att fundera på hyresrättens roll. Ska den vara billig måste vi få rejält högre bostadsbidrag vilket kommer göra folk bidragsberoende. Eller så får man bygga social housing, och det vill man inte heller ha eftersom det stigmatiserar folk. Tyvärr ter sig regeringens initiativ så här långt mest som symbolpolitik utan någon större effekt på bostadskrisen.
Borde du inte som socialdemokrat värna om hyresrätten?
– Man kan tycka det, men för mig är det märkligt att många av mina kamrater talar om att vi måste frigöra folk från vinstintressen, men när det gäller bostäder tycker man av någon anledning att det är bra att man bor hos bolag som gör vinster. Det är för mig obegripligt, det visar att de rödgröna inte är i kontakt med sina rötter.
Släpper ni inte denna rapport bara för att Veidekke ska få bygga mer lönsamma bostadsrättshus?
– Haha, jag funderade på när den frågan skulle komma. Ja, finansiellt är det enklare för oss att jobba med kundens lånade pengar, men vi skulle långsiktigt säkert tjäna mer på att bygga förvaltningsfastigheter. Det är en fantastisk affär med 4–5 procent avkastning varje år i en nollinflationsekonomi.
