Från vänster: Linus Ericsson, Head of Debt&Financial Advisory, JLL, Tor Borg, chefsekonom SBAB, Hans Lindberg, vd Bankföreningen, Ilija Batljan, vd Samhällsbyggnadsbolaget, Henrik Braconier, chefsekonom Finansinspektionen och Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke. Foto: David Grossman
Publicerat 6 juli, 2016

Hushållens belåning oroar inte experterna

Någon större oro för att de svenska hushållen inte klarar skuldsättningen finns inte, däremot kan högre ränta och fallande priser på bostäder leda till konsumtionsbroms och lågkonjunktur. Det var den rätt eniga bedömningen i en panel med experter.

Att bygga fler bostäder går inte utan pengar och då handlar det oftast om lånade pengar. Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke, har länge hävdat att myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionen stirrar sig blinda på hushållens skuldkvoter utan att analysera siffrorna mer på djupet. I hans analyser som tittar på Sveriges utlåning i ett internationellt perspektiv, där man också tar hänsyn till våra sociala skyddsnät och andra faktorer, så ser han inte att det råder en överbelåning.

– Problemet vi har på bostadsmarknaden är att de som mest behöver en bostad inte kommer åt lånen och en tro att det är hyreslägenhet som ska vara boendealternativet till de med lägst inkomst. Helt feltänkt eftersom hyresboende är dyrast att finansiera om man ser till totalkostnaden, menar Lennart Weiss.

Han anser att staten ska vara med och dela risken med banker och hushåll, som till exempel med startlån, det för att göra det enklare för unga vuxna och nyanlända att köpa ett eget boende.

Skulle det då inte trycka upp skulderna ytterligare? Jo, för de enskilda hushållen men enligt Lennart Weiss har det i ett historiskt perspektiv aldrig varit privatpersoner som orsakat finanskriser. Han anser att marginalerna är goda i hushållen.

Henrik Braconier, chefekonom på Finansinspektionen, höll i stort sett med, men hans oro är inte att hushåll eller banker får bekymmer om skuldberget ökar.

– Vad vi vill undvika är det som man i Danmark kallade ”blodpölseeffekten”- alltså att hushåll drar ner på sin konsumtion vilket leder till låg tillväxt och högre arbetslöshet. Vårt syfte med amorteringskravet är att dämpa prisökningen och jag hoppas att marknaden går ner med några procent nu.

Finansinspektionens chefsekonom anser inte att finansieringen är flaskhalsen i nybyggandet.

– I enkäter svarar de flesta i branschen att det är bristen på arbetskraft, inte pengar som gör att man inte sätter spaden i marken.

Hotet om att införa ett skuldkvotstak finns fortfarande, men om man får tro Henrik Braconier är man just nu långt från att införa det.

– En sådan aggressiv åtgärd skulle kunna innebära tvärnit på marknaden och det vill vi inte ha.

Samma dag som Riksbanken beslutar att hålla kvar den låga räntan är det förstås inte många som räknar med att vi en dag kan få boräntor på 3 eller 4 procent igen. Tor Borg, chefsekonom på SBAB, anser att det invaggat oss i ett mentalt tillstånd som kan vara svårt att bryta.

– När man under så lång tid har ett lågränteläge ökar känsligheten för även små ökningar. Man man säga att Riksbanken målat in sig i ett hörn, de får det svårt att höja räntan igen, menar Tor Borg.

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]