[ Annons ]

Hackspettar förstörde fasaden till Florahuset i Midsommarkransen. Foto: Shutterstock
Publicerat 31 augusti, 2023

Hus i trä ska stå pall för mer än en hackerattack

Hållbarhetstänkandet driver på trähusbyggandet. Men kunskap om hur det blir hållbart – i ordets mer vardagliga betydelse – har gått förlorad. Därför startar nu kursen ”Träbeständighet” på KTH.

Nyligen kunde vi läsa om hur Florahuset i Midsommarkransen i södra Stockholm, nominerat till Årets Stockholmsbyggnad 2021, var utsatt för angrepp av en hackspett av arten större hackspett. Hittills har det blivit skador på huset för 50 000 kronor och länsstyrelsen beviljade därför skyddsjakt.

Dock blir det enligt Andreas Falk, forskare, lärare och arkitekt, mycket lite hackspettskydd i kursen ”Träbeständighet” som drar igång i slutet av september på KTH i Stockholm.

[ Annons ]

– Nej, kursen kommer att inrikta sig på nedbrytande organismer, men då i mikroskopisk skala. När det gäller hackspettar får man istället se till att rent byggnadstekniskt utforma byggnaden så att man täcker av de allra mest exponerade ytorna. Fast då löper man å andra sidan risken att de hackar på plåtbeslag istället eftersom det ger ett bra ljud som de uppskattar.

När det gäller beständighet, saknas mycket kunskap på materialvetenskapområdet, inom byggsektorn.

Vi har alltid byggt i trä. Vad är egentligen problemet och varför måste det nu till helt ny kunskap?

– Det nya är väl egentligen att byggsektorn tappat mycket kunskap kring hur trä faktiskt fungerar. Nu byggs det mer i trä, men kunskapen om hur man faktiskt bör bygga är generellt sett låg. På högskolorna handlar utbildningarna relativt lite om träkonstruktion. Och när det gäller beständighet, som har med träets mikroskopiska struktur och kemiska uppbyggnad att göra, saknas mycket kunskap på materialvetenskapområdet, inom byggsektorn.

Det låter som att det i mångt och mycket är traditionell byggteknik som ni kommer att lära ut?

– Det beror på vad man menar med traditionell byggteknik. Vi bygger idag på ett helt annat sätt än för 200 år sedan. Vår samtida träbyggnadsteknik är dock sedan länge fullt etablerad. Vi har modern industriell produktion, bygger mycket tätare och det är inte längre samma naturligt ventilerade stommar som innan man började isolera. Med att kunskap tappats menar jag att förmågan att förstå hur materialet faktiskt fungerar i byggnadssammanhang inte är tillräckligt god idag. Det har också utvecklats helt ny kunskap, men inte heller den är tillräckligt spridd inom byggsektorn.

– Nu byggs det mer i trä, men kunskapen om hur man faktiskt bör bygga är generellt sett låg. säger Andreas Falk, forskare, lärare och arkitekt.

Åt andra hållet – finns det exempel på effektiva skyddsmedel som vi idag inte längre kan använda?

– Ja, under 1900-talet har man använt både koppar, krom, och arsenik-impregnering av trä. Men krom och arsenik har skadliga effekter på miljön, så allt impregnerat trä från 2004 och framåt har enbart impregnerats med kopparsalter, vilka har en svamphämnande effekt, men som inte påverkar miljön i nämnvärd utsträckning.

Funkar de nya metoderna?

– Ja, absolut, de ger god skyddseffekt. Även andra träskyddsbehandlingar utvecklas successivt industrin. I Skistars nya klätterpark i Hammarbybacken har man byggt med kraftledningsstolpar som är impregnerade med en helt ny typ av skyddsmedel som ska ersätta kreosot. Jag har varit uppe och klättrat i dem två gånger – så det håller.

Men var de gamla metoderna trots allt bättre?

– Inte alltid. Kreosot är starkt miljöfarligt men därmed också oerhört effektivt. Miljöpåverkan är dock för stor för fortsatt användning. Tidigare var det exempelvis vanligt att man kolade stolpändar som skulle ner i marken och man har använt och använder fortfarande många gånger linolja i tron att det skulle ge ett fullgott rötskydd. Men en relativt ny studie från RISE visar att inget av detta ger något egentligt skydd mot röta, bara att det minskar upptagningen av vatten i träet. Ändå lever dessa metoder kvar på många håll. Så det finns helt klart också mycket ny kunskap som det är viktigt att branschen tar till sig.

Jag ser ofta byggprojekt där det finns brister i detaljutformning och där man använt materialet på ett felaktigt sätt.

Det byggs mycket i trä, kommer vi att få se mycket skador framöver?

– Ja, jag ser ofta byggprojekt där det finns brister i detaljutformning och där man använt materialet på ett felaktigt sätt. Men det är inte träets fel, utan bristande kunskap i handhavandet. Norska stavkyrkor har stått i tusen år – trä är bevisligen ett beständigt material.

Kan du ge exempel på vanliga brister?

– Fasader utan ordentligt luftning och felaktigt detaljutförande, och trädäck med fuktfällor där smuts och vatten inte leds bort är tyvärr två påtagligt vanliga exempel.

Vilken roll spelar att förändrat klimat?

– Vi har ännu inte riktigt sett vilka effekter det kommer att få. Vi vet att ett klimat med kalla vintrar och relativt låg luftfuktighet är gynnsamt för träbyggnader. Här i Norden klarar sig träbyggnader långt mycket längre än i tropiska regioner. Även om vi nu märker av klimatförändringarna, så har de inte varat under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna dra några tydliga slutsatser. Men om det blir ett fuktigare klimat, vilket mycket tyder på, finns det stor risk för ökad skaderisk på våra byggnader.

Vi har en impregneringsindustri som har bra och beprövade metoder för att göra trä beständigt.

Är det då så klokt att bygga i trä?

– Ja, för vi har samtidigt en impregneringsindustri som har bra och beprövade metoder för att göra trä beständigt. Om man redan i projekteringsfasen planerar för ett långsiktigt underhåll som omfattar hela byggnadens livslängd och förvaltning, så kan man räkna hem den något dyrare materialkostnaden för impregnering, eftersom man slipper tätare intervall för underhåll och materialutbyte.

Man talar om ett stressat skogsjordbruk. Vilken roll spelar det för råvarans beständighet?

– Jämför man kärnved med splintved (ytterdelen av stammen) på en fura så är beständigheten en helt annat på den senare. Men i dagens sågindustri får man sällan ut hundra procent ren kärnved i bräderna. Problemet är att det räcker med bara en liten andel splint för att rötan ska få fäste och gå över i kärnan.

Vad kan man göra?

– För att säkerställa 100 procent kärnved i virket kan man ställa krav och selektera varje enskild planka, men det är knappast ekonomiskt försvarbart idag, i alla fall inte för stora projekt. Men man kan föreskriva impregnerat virke för exv fasaden på ett tiovåningshus i ett utsatt läge, där underhållsarbeten annars riskerar att löpa iväg i kostnad – det skulle helt klart kunna löna sig.


Kursen Träbeständighet” är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Svenska Träskyddsinstitutet. Kursstart för utbildningen som sker på distans är den 26 september.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]