Regeringen och samarbetspartierna förstärker investeringsstödet för hyresbostäder och studentbostäder. Detta i ett försök att motverka byggbranschens konjunkturkänslighet under nedgången som väntas följa efter pandemin.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige, menar dock att investeringsstödet är missriktat.
– Det är olyckligt att regeringen fortsätter låta investeringsstödet definiera sin bostadspolitik, när angelägna åtgärder för de mest utsatta på bostadsmarknaden saknas. Ur fördelningsperspektiv utgör investeringsstödet i praktiken ett konsumtionsstöd till personer med relativt god ekonomi, säger Martin Lindvall.
[ Annons ]
Enligt Lindvall har vissa förbättringar gjorts i samband med regeringens och samarbetspartiernas överenskommelse om villkorsändringar. Samtidigt anser Lindvall att regeländringarna inte är tillräckliga för att bedriva en effektiv social bostadspolitik.
– Regelverket för att tilldelas stöd förbättrades i och med januariavtalets villkorsändringar, men det finns bättre sätt att använda pengarna. Breddade bostadsbidrag och resursförstärkning till kommuner för arbete med sociala kontrakt är exempel på lågt hängande frukter att välja i stället.
I maj i år tillsattes en utredning om social bostadspolitik med fokus på att hjälpa fler in på bostadsmarknaden. Den tidigare miljöministern Karolina Skog (mp) ska leda utredningen, som senast ska redovisas den 8 november 2021.
– Vi hoppas naturligtvis att Karolina Skog i sin utredning kommer att lyfta fram angelägna förändringar inom den sociala bostadspolitiken, men inser att utrymmet är begränsat av snäva direktiv. Här finns mycket att göra för kommande utredningar och regeringar, avslutar Lindvall.
I och med beslutet om ökat anslag för investeringsstödet höjs bemyndiganderamen för investeringsstödet från nuvarande 7,5 till 9,3 miljarder kronor 2021 och anslaget ökas med 1,1 miljarder kronor 2022 och med 1,9 miljarder kronor 2023.
