Det blir allt mindre lönsamt att minska sin elförbrukning. Orsaken är höga fasta avgifter. Det framgår av en ny studie av Nils Holgerssongruppen kring lönsamhet vid minskad förbrukning.
Nyligen damp brevet ner i brevlådan hos kunderna till Fortum Distribution:
[ Annons ]
”Det är förstås ovanligt med två prishöjningar samma år och vi hade helst velat undvika det.”
Tre till sex procents höjning – en konsekvens av Högsta förvaltningsdomstolens beslut att neka Energimarknadsinspektionen prövningstillstånd i deras överklagan av tidigare domar om elnätsföretagens intäktsramar. Vattenfall var först ut med en höjning på 3,2 procent.
Detta gör att lönsamheten för energieffektivisering försämras ytterligare.
I en ny studie från Nils Holgerssongruppen undersöks minskning av el-, fjärrvärme- och vattenförbrukning samt sopmängd med 25 procent. Prismodellerna för el sticker ut.
– De fasta priskomponenterna kan utgöra mer än 50 procent av elpriset efter vår antagna effektivisering. Det är häpnadsväckande. För ytterligare effektiviseringar är de ekonomiska incitamenten så små att det är tveksamt om det lönar sig, säger Rikard Silverfur, representant för Nils Holgerssongruppen och näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige.
För den som vill investera i exempelvis energieffektiv belysning är det tämligen nedslående läsning. Höga fasta elkostnader gör att en minskad elförbrukning med 25 procent enbart ger 15 procent lägre kostnader (medel för landet), en försämring från 2011 då motsvarande minskning av elförbrukningen gav en kostnadsbesparing på 18 procent.
I mer än hälften av kommunerna är kostnadsbesparingen mindre än 15 procent. I Falun är det minst lönsamt att satsa på minskad elförbrukning, kostnadsminskningen är där mindre än 10 procent.
– Vår undersökning visar tydligt att elbolagens prismodeller med höga fasta elavgifter är ett hinder för ökad energi-effektivisering, säger Rikard Silverfur.
Även vattenbesparande åtgärder ger liten utdelning i kronor och ören. I var fjärde kommun ger en minskad vattenförbrukning med 25 procent mindre än 15 procent kostnadsbesparing. Minst lönsamt är det att spara på vattnet i Stockholm, där är kostnadsminskningen 13 procent.
Däremot leder minskad fjärrvärmeanvändning i princip alltid till en lika stor kostnadsminskning.
