En ny teknik där man för ned luftbubblor i borrhål gör att det går att få ut ökad effekt i sin bergvärmeanläggning kalla vinterdagar när belastningen är som störst. Tekniken innebär att man kan borra mindre djupt eller färre borrhål och även rädda borrade hål som är för korta.
Publicerat 12 januari, 2015

Högre effekt ?med bubblor i bergvärmeborrhål

En ny teknik där man för ned luftbubblor i borrhål gör att det går att få ut ökad effekt i sin bergvärmeanläggning kalla vinterdagar när belastningen är som störst. Tekniken innebär att man kan borra mindre djupt eller färre borrhål och även rädda borrade hål som är för korta.

Lösningen som kallas Energy Booster har utvecklats av innovatören och energikonsulten Willy Ociansson i Karlstad. Tekniken innebär att man minskar det så kallade borrhålsmotståndet genom att sätta grundvattnet i det långa borrhålet i rörelse med hjälp av bubblorna.

[ Annons ]

–?Det är samma process som får kaffet i en kaffekopp att svalna mycket snabbare när det rörs om, förklarar Willy Ociansson.

Bubblorna förs ned i borrhålet med hjälp av en ?6 milimeter tunn tryckluftsslang. Energitransporten mellan kollektorslangen (som leder värme till värmepumpen) och berget ökar när vattnet i borrhålet blandas om genom den turbulens som bubblorna orsakar.

Bubblorna skapar också ett undertryck som leder till att vatten i sprickor i det omgivande berget dras till borrhålet och tar med sig den lagrade energin i berget snabbare.

Det är samma process som får kaffet i en kaffekopp att svalna mycket snabbare när det rörs om.
Willy Ociansson, innovatör

Tester som gjorts vid KTH, Lunds Tekniska Universitet och de anläggningar som är på gång har visat att borrhålsmotståndet minskar med 18–30 procent, vilket innebär att temperaturen på köldbäraren stiger med någon grad.
–?Men effektförstärkningen kan variera mycket i det enskilda fallet eftersom olika bergarter är olika bra på att leda värme. Därför borrar vi alltid först ett provhål där vi gör ett så kallad TRT-test, som mäter den termiska responsen, säger Willy Ociansson.

Enligt honom lämpar sig tekniken främst för lite större fastigheter med minst fem borrhål. Han ser i första hand att boostern ska användas i nya anläggningar, men att det även fungerar på befintliga anläggningar för att möta effekttoppar och hindra förfrysning av borrhål.

Tekniken att föra ned luft i borrhål har ifrågasatts av folk i branschen eftersom syret riskerar att orsaka oxidation och beläggningar på kollektorslangarna, med sämre värmeöverföringsförmåga som följd.
–?Jag ser ingen sådan risk men det går att hantera om det skulle hända. I så fall återanvänder vi bara bubblorna som kommer upp och kör ned syrefria bubblor genom kompressorn, säger Willy Ociansson.

Hittills används Energy Booster endast för att hålla en fotbollsplan i Karlstad snö- och isfri under vintern. Men flera nya användare är på gång.

Wallenstam är just i färd med att installera tekniken på sina ny- och ombyggda fastigheter på Avenyn i Göteborg, som omfattar 7?500 kvadratmeter kontor och butiker och knappt 5 000 kvadratmeter bostäder. Anläggningen som består av 40 borrhål ska ge 1 megawatt värme och kyla och vara i gång före jul.

Enligt Magnus Bellvik, projektledare på ?Wallenstam i Göteborg skulle man egentligen ha behövt större yta att borra på för att få optimal verkningsgrad mellan hålen.
–Därför hoppas vi kunna toppa effekten på borrhålen när belastningen är som störst. Vi gillar att testa ny teknik och det passar bra här eftersom vi inte kunde borra så mycket som vi ville. Vi har inte räknat med någon exakt ökad effekt utan är glada för varje tillskott vi får. Extrakostnaden för Energy Booster utgör bara någon procent av totalkostnaden, säger Magnus Bellvik.

En bostadsrättsförening i Karlstad och ett kontorshus i Västervik är också i färd med att installera den nya tekniken. Även Akademiska Hus har intresserat sig för lösningen i samband med att geoenergianläggningen vid Lunds universitet ska uppgraderas.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]