Till 2050 ska Sverige öka energieffektiviteten i byggnader med 50 procent. För att nå målen krävs omfattande renoveringar - ny undersökning beräknar kostnaden till 50 miljarder per år. "Regeringen och Fastighetsägare borde ta fram en modell med kreditriskgarantier för investeringar", säger Per Westlund.
Publicerat 20 juni, 2012

Höga renoveringskostnader för att nå energimålen 2050

Till 2050 ska Sverige öka energieffektiviteten i byggnader med 50 procent. För att nå målen krävs omfattande renoveringar - ny undersökning beräknar kostnaden till 50 miljarder per år. "Regeringen och Fastighetsägare borde ta fram en modell med kreditriskgarantier för investeringar", säger Per Westlund.

75 procent av Sveriges bostadsbestånd är byggt före 1975. I en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien visas att samtliga bostäder kommer att behöva renoveras för att uppnå energimålen 2050.

[ Annons ]

– 2050 kommer många av de här husen vara 80-90 år gamla. Även en del av beståndet som byggts efter 1975 kommer att behöva renoveras för att uppnå kraven, säger Per Westlund, ordförande för arbetsgruppen som tagit fram rapporten.

Efter samtal och undersökningar i branschen beräknas varje bostad kosta mellan 500 000 och 1 miljon kronor att renovera för att uppnå den standard som krävs. Det blir en investering på mellan 25 till 50 miljarder kronor fram till 2050. Merkostnaden för energieffektivisering bedöms utgöra mellan 20 och 40 procent av renoveringskostnaden.

I rapporten föreslås en rad åtgärder bland annat en modell för kreditriskgarantier.
– Renoveringarna måste bekostas av Fastighetsägare. Många fastighetsägare kan ta den här kostnaden via befintligt kapital eller lån utan problem. Men för fastighetsägare, och främst allmännyttiga bolag, i svaga orter blir det svårt, säger Per Westlund.

Därför föreslår man i rapporten att regeringen tillsammans med Fastighetsägare tar fram en modell för så kallade kreditriskgarantier. Rapporten föreslår även skärpta regler för nya byggnader. Där ser Westlund regeringen som en bromskloss och menar att fastighetsägare inte verkar se energikraven som något problem.

– Även bevarandekraven är ett problem. De gör det svårt att överhuvudtaget få göra förändringar i byggnader, säger Per Westlund.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]