Det är hög tid att byta tillväxtmodell genom att stärka incitamenten att bygga och förvalta hyresrätter. Det skriver Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna, på DI Debatt.
De växande bolånen utmålas som ett stort hot mot den svenska ekonomin, men politikerna tycks inte förstå att dessa lån är en direkt konsekvens av den tillväxtmodell man valt genom att behålla hyresregleringen. Det skriver Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna, på DI Debatt.
[ Annons ]
I takt med urbaniseringen har bolånen vuxit succesivt under lång tid. I dag utgör de drygt 170 procent av BNP, vilket Riksbanken ser som ett viktigt skäl att inte sänka räntan, trots att inflationen ligger under bankens mål på 2 procent.
Att hyresregleringen fick leva kvar efter andra världskriget, även om det så småningom övergick till det bruksvärdessystem vi har kvar än idag, menar Tomas Ernhagen minskade incitamenten att bygga och förvalta hyresrätterna. Istället fortsatte städerna att växa tack vare bostadsrätten.
Tomas Ernhagen skriver:
”Resultatet av denna utveckling ser vi tydligt i dag. (…) Vi har gått från en tillväxtmodell där ägarna till bostadshyreshus tog den finansiella risken till en modell där den risken tas av villa- och bostadsrättsägare. När bolånen nu, enligt Riksbankschefer och politiker, utmålas som det stora hotet mot svensk ekonomi, förstår man uppenbarligen inte att dessa lån är en direkt följd av den tillväxtmodell som våra politiker valt genom att behålla hyresregleringen.”
Hans lösning för att komma tillrätta med de växande bolånen utan att hindra urbaniseringens utveckling är att det måste bli lönsamt att bygga hyresrätter igen.
”Vill våra politiker göra något åt bolånen utan att slå undan benen på den nödvändiga urbaniseringen, måste de byta tillväxtmodell genom att stärka incitamenten att bygga och förvalta hyresrätter. Och då talar vi om hyresreglingen, inte om tillväxthämmande höga räntor eller låga bolånetak.”
Läs hela debattinlägget här.
