En undersökning från Hyresgästföreningen visar att hyrorna i Stockholm skulle stiga med 17,8 miljarder kronor per år om fria marknadshyror tilläts. På Fastighetsägarna avfärdar man rapporten som högljudd politisk retorik.
Utan regler på hyresmarknaden skulle kostnaderna för hyresgäster i Stockholms län stiga med 17,8 miljarder kronor per år. Det är slutsatsen av en ny undersökning som Hyresgästföreningen presenterade på måndagen.
[ Annons ]
– Dagens system balanserar olika intressen och möjliggör både vinster för fastighetsägarna och boendetrygghet för landets tre miljoner hyresgäster. Det tror inte vi att ett system med marknadshyror gör. Så för att se svart på vitt vad som händer så bad vi Ramböll göra en oberoende granskning, säger Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen.
I undersökningen har Hyresgästföreningen låtit konsultföretaget Ramböll granska de ekonomiska effekterna av marknadshyror i Stockholms stad och Stockholms län. En kartläggning och analys av nuvarande hyressystem har jämförts med ett radikalt förändringsscenario där faktorer som besittningsrätt, bruksvärdesprincip och parternas tvistlösningssystem försvinner och ersätts med marknadshyror och fria kontraktsvillkor.
Resultatet blev att hyrorna skulle höjas med i snitt 63 procent i Stockholms stad, och med i snitt 40 procent inom övriga länet. Den totala ökningen skulle motsvara 17,8 miljarder kronor per år om regelrätt marknadshyra skulle ersätta dagens hyressättningssystem.
Martin Lindvall, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna Sverige, är tveksam till rapportens värde utifrån de beräkningsgrunder som använts och de avgränsningar som gjorts.
– Man kan inte göra en seriös samhällsekonomisk analys om man redan från början väljer bort ett antal möjliga effekter på bostadsutbud, arbetsmarknad och offentlig ekonomi. Lägg till det tveksamma antaganden om prisbildningen på hela bostadsmarknaden och du hamnar oundvikligen snett.
Han tror inte att rapporten handlar om att analysera samhällsekonomiska konsekvenser.
– Eftersom ingen varit i närheten av att föreslå ett sådant system som Hyresgästföreningen låtit räkna på handlar det enbart om högljudd politisk retorik riktad mot företrädare i riksdag och regering. Det växande intresset också inom politiken för vissa förändringar går stick i stäv med Hyresgästföreningens vilja att inte ändra ett kommatecken i dagens hyressättningssystem.
Utöver de höjda hyrorna beräknar Hyresgästföreningen i sitt scenario att pendlingskostnaderna skulle öka med 972 miljoner kronor och 170 miljoner per år i ökade flyttkostnader. Rapport visar också att bidragsberoendet skulle öka och att antal hushåll som ligger under normen för försörjningsstöd skulle öka från 20?000 till 65 000.
