[ Annons ]

Linda Jonsson, analytiker och bostadspolitisk expert på Veidekke.
Publicerat 26 november, 2019

Hemlöshet kan bli ekonomisk kris för kommuner

Om inte politikerna tar krafttag mot den accelererande hemlösheten kommer Sveriges kommuner snart att stå inför en ekonomisk och social kris. Det menar den bostadspolitiska experten Linda Jonsson med anledning av Veidekkes nya rapport ”Från nyanländ till hemlös”.

Nästa år riskerar 2 700 nyanlända att bli hemlösa bara i Göteborg. Det är en av de varningar som ges i den färska rapport, Från nyanländ till hemlös, där Linda Jonsson, analytiker och bostadspolitisk expert på Veidekke, granskat hemlösheten.

[ Annons ]

– Det viktigaste budskapet är hur hemlösheten ökar och det i grupper utan något vårdbehov, vilket varit det klassiska. Det handlar främst om nyanlända som inte hunnit etablera sig och saknar tillräcklig inkomst, säger Linda Jonsson.

Ett exempel är Malmö där cirka 60 procent av de hemlösa är födda utomlands och ungefär hälften av dem har bott i Sverige i mindre än tre år.

Det kostar. För Malmös del har kostnaderna för boende till hemlösa gått från 260 miljoner kronor 2015 till 600 miljoner kronor 2018. I Göteborg har kostnaderna ökat från 400 miljoner kronor 2011 till 1 miljard kronor 2018.

– Mycket talar för att hemlösheten kommer att öka, liksom behoven av socialtjänstens stöd. Om politikerna inte tar denna fråga på allvar och agerar nu, riskerar Sveriges kommuner snart att stå inför en ekonomisk och social kris, säger Linda Jonsson.

I rapporten presenteras inga egentliga lösningar.

– Det är en medveten strategi. Vi vill sätta frågan på agendan och nå ut till de som vanligen inte diskuterar hemlöshet, säger Linda Jonsson.

Men hon att menar att hemlösheten måste ses i ett bredare perspektiv än att enbart prata bostäder.

– Nyckeln till bostadsmarknaden ligger i jobben. Att arbetsmarknads- och integrationspolitiken inte fungerar är den stora utmaningen.

Något Linda Jonsson reagerat på är hur man i flera kommuner minskat stödet till hemlösa utan vårdbehov. Som när man i Malmö och Göteborg abrupt bestämde att det bara ska ges stöd per natt, eller per vecka om det är en barnfamilj.

– Det är visserligen klokt att minska stödet. Men det bör ske genom nedtrappning efter en tydlig plan, menar Linda Jonsson.

Hon menar att plötsliga nedskärningar ofta leder till att personer tvingas flytta runt mellan osäkra akutlösningar och att avståndet till arbetsmarknaden då blir längre. Det menar Linda Jonsson gör att hemlösheten riskerar att cementeras.

Linda Jonsson ser också Allbolagen som ett misslyckande, alltså den lag från 2011 som säger att kommunala bostadsbolag måste drivas affärsmässigt.

– Det var fel riktning att gå. Vi ser nu hur kommunerna har svårt att ta bostäder från de kommunala bolagen i anspråk.

Linda Jonsson pekar exempelvis på hur man i Malmö tvingats att hyra lägenheter via privata mellanhänder till en mycket hög kostnad istället för att tillhandahålla relativt billiga lägenheter i det egna beståndet.

Rapporten tar tydligt avstånd från investeringsstödet som ska återinföras, nu med krav på att fem procent av lägenheterna ska gå till sociala ändamål.

–  Det här blir i slutändan dyra bostäder. Då är det betydligt bättre om man istället kan ta lägenheter ur det befintliga beståndet i anspråk.

Men bör inte privata aktörer ta ett ansvar?

– Personligen tycker jag inte att man ska ställa så långtgående krav på privata aktörer, utan det är i första hand det offentligas ansvar .

Men kan ni som byggbolag trots allt göra något?
– Vi kan bara göra saker som är lönsamt. Men ett bidrag är just denna rapport där vi lyfter frågan. Men själva lösningen kan inget enskilt privat bolag stå för. Det måste lösas från politiskt håll.

 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]