Hemkommen från en studieresa i Kina så inser Linda Lövgren att det finns många blinda fläckar om hur fastighetsmarknader fungerar i olika länder.
Initialt gällde mina blinda fläckar fastighetsmarknaden i Kina. Jag har insett att Kina på många vis är ett mycket mer marknadsliberalt land avseende fastighets-investeringar än Sverige (och stora delar av Europa). Förvisso finns restriktioner i ägandet kring omfattning och rättigheter, men det finns det även i Sverige.
I Kina finns REITs (Real Estate Investment Trusts) som konverterar investeringar med låg likviditet till aktier med hög likviditet. På så vis kan investeringar av till exempel en ny väg kommersialiseras med stadiga avkastningar till investeraren på ett helt annat vis än vad som sker i Sverige. Ägandelägenheter som investeringsobjekt är vanliga i Kina och de kan hyras ut till marknadshyra.
De blinda fläckar hos kineser vi mötte märktes först vid en diskussion med akademiker och fastighetsaktörer i Peking när vi frågade hur det ser ut med hemlösheten. Svaret vi fick var att: ”det konceptet har vi inte i Kina”. Sen blev det en rätt pinsam tystnad! Stor förvirring uppstod på ett universitet i Hong Kong några dagar senare när jag ställde en fråga om konsumenträttigheter vid köp av nyproducerade bostäder som inte byggs klart.
Det kan nämligen hända att en bostadsköpare behöver betala för hela bostaden, även om fastigheten inte färdigställs. Begreppet konsumenträttigheter i det här sammanhanget var svårt att förstå för de akademiker vi träffade. Det som hände var i stället att staten pekade med hela handen och bestämde att fastighetsutvecklarna skulle bygga klart bostäderna.
Men blinda fläckar kan finnas på flera håll och vid en diskussion med en professor på Tsinghua Universitet i Peking frågade hon om hur bostadsrättsföreningar fungerar. Hon blev mycket fundersam när jag berättade att priserna är marknadsbaserade trots att äganderätten är begränsad.
I en bostadsrättsförening så äger varje medlem en andel i en förening med rätten att bo sin lägenhet – ett faktum som vi tenderar att inte tänka på i Sverige längre. Förr i tiden var ju låneräntorna för bostadsrätter en procentenhet högre än för småhus.
Förvirringen blev fullständig när hon ställde en fråga som vid första anblick tedde sig mycket enkel: Hur mycket prisvärda bostäder (affordable housing) har ni i Sverige? Och jag insåg att den frågan inte går att besvara utan en mycket lång förklaring av hela hyresmarknaden och hyressättningssystemet i Sverige. Riktigt så intresserad var hon inte!
Lektionen att ta med sig är att det är nyttigt att resa och lära sig nytt om andra länder. Vidare kan en resa även leda till att man ser sitt eget land med nya ögon. Förhoppningsvis kan det leda till ökad kunskap och förståelse!