Foto: Kiruna kommun
Publicerat 20 januari, 2023

Helgtankar: Täckjackan täcker stadens framtid

Ebba Busch jacka blev ett gult ljus i debatten. Men precis som frågorna om det viktiga fyndet av jordartsmetaller kan inte heller diskussionen om Kirunas stads- och bostadsbyggande vänta, skriver Fastighetstidningens Erik Hörnkvist.

I förra veckan åkte jag ett par tunnelbanestationer söderut för att titta på ett bygge. Det stod januari i almanackan, så jag valde den tjockaste jackan på klädhängaren. Eftersom det är så praktiskt bestämt att journalister mycket väl kan representera i funktionsplagg drog jag på mig ett par skyddande lager under. Hade jag behövt inordna mig krav på mer representativ klädsel inomhus hade jag istället med tacksamhet lånat en stor bylsig dunjacka – gärna en gul av märket Fjällräven.

Även om rent praktiska skäl föreligger – min intervjuteknik försämras kraftigt av kyla – så har jag av den senaste tidens diskussion förstått att jag med mitt klädval alltså riskerade att signalera en känsla av att inte förstå orten. En sartorial understrykning av hur långt vi står ifrån varandra.

[ Annons ]

Det är väl trots allt en rimlig slutsats. LKAB gjorde ett jättefynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna, som av en slump samma dag som EU-kommissionens ordförande råkade titta in – men vad vi verkligen behövde prata om var Ebba Buschs jacka.

Även om vi talar alldeles för lite om mode och stil i Sverige (ni borde börja ställa lite krav på oss journalister) så var detta ett tämligen illa valt tillfälle. Om mindre än 20 år förväntas det globala behovet av jordartsmetaller för att producera förnybar energi vara fyra gånger så mycket större. Redan nu är behovet enormt och värdekedjan kontrolleras till 90 procent av Kina. Vilket på många sätt kan vara en ännu sämre idé än att vara beroende av rysk gas.

LKAB:s kanske avgörande geopolitiska fynd är dock på intet sätt okomplicerat. Brytning, förorenat med stora risker för föroreningar, ska ske på ny mark som äventyrar både naturvärden och rennäring.

Himla dumt då av Ebba Busch att klä sig i en jacka som tarvar en än viktigare diskussion

Här finns det absolut också viktiga frågor för hela samhällsbyggarsektorn. Om fyndet ska upp i dagen så lär det öka trycket på att bygga både bostäder och stad. Det mest uppenbara problemet är paradoxalt nog yta. Faktum är att Kiruna en gång var världens till ytan största stad (om man blandar ihop den administrativa ytan med ortens yta och går ända tillbaks till 1948 då det gamla municipalsamhället fick stadsrättigheter). Men det finns knappt någon kommunal mark kvar för expansion. Staten äger enorma ytor där andra intressen är minst lika viktiga, rennäringen främst.

Anna Forsman, ansvarig för näringspolitik på Fastighetsägarnas kontor i Luleå, menar att det finns en gemensam problematik för flera expansiva orter i Norrbotten.

Det är stort fokus på den enorma mängd bostäder som måste byggas. Men lika viktigt är att bygga samhällsservice och infrastruktur, annars vill ingen flytta till bostäderna. I Kiruna invigdes den nya stadskärnan i höstas. Även om nya Kirunabor sannolikt mest lockas av vidder, snö och norrsken, så vill man nog helst slippa åka 35 mil till Luleå för att strosa i en attraktiv stadskärna.

År 2013, när planerna på stadsflytten ganska nyligen blivit reella, pratade jag med flera av stadens fastighetsägare om framtiden. Mattias Pettersson stod framför sina faluröda hyreslängor som inom bara några år skulle slukas av gruvan.

”Det blir ett vakuum där osäkerheten sprider sig”, sa Mattias Pettersson.

När vi blickade ut över Kiirunavaara-fjällets av malmbrytningen omstöpta profil låg stadens framtid bakom oss. Där i nordost skulle den nya stadskärnan byggts. Mattias Pettersson sa då att han gärna ville fortsätta att som fastighetsägare bidra till stadens utveckling. Men att det fanns stor osäkerhet kring både tidplan och finansiering. 2017 tog han det affärsmässiga beslutet att välja ersättning i pengar istället för en ny fastighet.

”Om man ska ta en ny byggnad i nya centrum så är det inte bara projektering och byggtiden, utan också planprocesstiden att ta hänsyn till som inte alls är klar ännu och ännu mindre när det var aktuellt för oss att gå in i en sån affär”, sa Mattias Pettersson till Sveriges Radio.

På samma sätt har en stor del av Kirunas privata fastighetsägare resonerat. Om det är ett problem med en stadskärna som saknar en mångfald av privat ägande återstår att se. Personligen tror jag att det är en miss att inte ha gjort mer för att skapa möjligheter för mindre aktörer att bidra i stadsutvecklingen.

För de Kirunabor som, med olika grad av frivillighet, flyttat till det nya beståndet har det varit viktigt att lösa praktiska problem som upptrappning av hyran. Peter Sörman, tidigare näringspolitisk chef på Fastighetsägarna MittNord, stred för att man skulle rikta hyresrabatter till hyresgäster istället för att skapa konstlat låga hyresnivåer som skulle påverka investeringsviljan lång tid framöver.

Anna Forsman menar att man nu måste fokusera på de presumtivt nya Kirunaborna. Jobben finns, men en stor andel ”fly in-fly out” gör redan nu att Kiruna går miste om skattepengar och har svårt att utveckla kommunens verksamheter. Att då även bryta jordartsmetaller under sådana premisser är inte hållbart.

Anna Forsman ser liknande problem i alla de expansiva orterna i Norrbotten.

– Den riktigt stora utmaningen är att vi måste få upp nyproduktionshyrorna. Och vi kan inte vänta på att regeringen ska ta beslut om fri hyra i nyproduktion.

En fråga det inte ser ut att finnas något som helst politiskt intresse för.

– Utan vi måste tillsammans med hyresgästföreningen, kommunerna och investerarna lösa det tillsammans. Vi vill ju ha förhandlade hyror, men det kräver att kalkylen på något sätt går ihop. Det gör den inte idag, säger Anna Forsman.

I en landsdel där det inte byggts på 20 många år har hyresnivåerna kunnat pressas nedåt och glappet till nyproduktionshyra blir enorm. Men alternativet är att det inte byggs alls (eller med investeringsbidrag som ter sig avlägsna).

Men vi är inte ens klara med den gula jackan.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]