Slut på sommaren och dags för nya infall och insikter. Fastighetstidningens Erik Hörnkvist tycker sig ana höstens debattklimat flyta ut över akvarellpappret.
Så vad har hänt sen sist då?
Inte mycket faktiskt. Jag har köpt ett set akvarellfärger. Det går sisådär. Det rinner och pigmenten bildar pölar där jag tänkte mig ett hus i motljus. Jag antar att det är ännu en av pandemins följder. Något måste man sysselsätta sig med när Netflix tagit slut.
[ Annons ]
Det har med andra ord varit just så händelselöst att några veckors darriga övningar med vattenfärg är värt att nämna.
Å andra sidan tror jag att jag just lyckats måla upp en hyfsad allegori över den höst vi har framför oss.
Sommaren började i ett crescendo. På varenda plattform, från tik-tok till twitter, diskuterades bostadspolitik. Sedan tystnad. Jordfästelsen av januariavtalet skedde med få närvarande på grund av restriktionerna. En sliten SOU 2021:50, även känd som Betänkande av Utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion, ska därefter ha setts i ett dunkelt hörn på en av Gamla Stans krogar. Men det är nog mest ett rykte.
Utredningen ”Effektivare hyresförhandlingar” ska enligt uppgift fortfarande vara vid liv. Alla större konfliktlinjer kompromissades bort under utredningens gång, så troligen gläntar man på dörren och låter utredningen smyga ut från Rosenbad sent någon fredag.
Hur det står till med utredningen ”Läge och kvalitet i hyressättningen” är högst oklart. Kanske har den aldrig ens existerat?
Jag tecknar alltså upp denna bostadspolitiska höst i de allra mest undanglidande tunna vattenfärgerna. På samma sätt hade många hoppats att hösten skulle ge svar på vad det blir av kontorsmarknaden, om det finns något hopp för handeln i stadskärnorna och inte minst om kultur- och nöjesliv lyckas återhämta sig. Men de rapporter som kommer är lika trevande som i våras. Även om de större bolagen tecknar framtiden med bjärt palett, så försöker vi tolka de allra tunnaste penseldragen i utspädd cerulean blue. Det finns inget vi älskar mer än kontoret – men jobba kommer vi att göra hemma.
Det kan låta som ett tjänstefel. Enligt min arbetsbeskrivning förväntas jag utbrista i ett ”Välkommen till en mer händelserik höst än någonsin! Här är hela listan.” Men det är inte en händelselös tid jag målar upp, snarare svårtydd. Och det är ju ofta i marginalen utanför bildens fokus som de verkligt stora historiska skeendena tar form. Just det som gör försöken med akvarellfärger spännande. Att följa den rinnande färgen och försöka tolka vad det är på väg att bli. Så välkommen till en mer händelserik, färgglad och svårtolkad höst än någonsin.
Erik Hörnkvist, redaktionschef
