På förekommen anledning. Fastighetstidningens redaktionschef gör avbön. Hela den där grejen om mörka en utredning genom att presentera det på en fredag var bara på skoj.
Fredags-gate har dessvärre gått helt överstyr. Detta smärtar något fruktansvärt, men det är dessvärre min plikt att meddela: det var ett skämt.
För mig, en fortfarande aktiv representant för den grånande ironiska generationen, finns det inget mer obehagligt än att behöva detaljredovisa en (förmodligen ganska usel) skojsighet.
Alltså: jag spekulerade förra fredagen om hur regeringen skulle smyga ut utredningen om Fri hyressättning i nyproduktion en fredag för att undgå uppmärksamhet. Här valde jag att bädda in det i bekymmersamma funderingar kring att därmed inte kunna gå på AW. Tanken är alltså att på så vis indikera detta: OBS! läses helst i lite skämtsam ton.
Naturligtvis finns det här en aning allvar också – det är så vi skojare jobbar. Det är en ytterst knepig utredning att hantera för Socialdemokraterna.
Åh, vad jag innerligt avskyr att behöva göra detta. Men tanken med en sådan text är alltså att lämna en snutt åt den intelligente läsaren att själv förstå den uppenbara överdriften. Det må ju så vara att medias attention span är väldigt kort. Men riktigt så uselt är det inte att en rätt så viktig utredning plötsligt är bortglömd för att det passerat en helg.
Att nu lustigheterna förvandlats till politiskt utspel, där en bostadspolitisk talesperson hävdar att fredagen valts för att dämpa debatten, gör att jag måste säga ifrån på skarpen.
Och då måste jag alltså tyvärr meddela att det i detta fall råder viss orättvisa. Jag får som skribent vara ironiskt skojsig (att sen bedöma om jag verkligen är det är såklart svårt i karantäntider, att jag sitter och småfnissar på min egen kammare kan vara en felkälla). Men hur trist och tråkigt det än må vara – som politiker är det förbjudet område.
Jag har inte riktigt tid att leta upp vilken förordning detta regleras i. Ni får helt enkelt lita på mig. Det är så det är och måste så förbli. Ty här finns en uppenbar risk att framstå som jätteknasig och konspiratorisk. Jag kan klara mig ur det, kanske till och med addera det till mitt CV, men för herr eller fru politiker är det en no-go-zon.
Kan vi nu stryka ett streck över detta och gå vidare till vad som egentligen är viktigt? Det är nämligen så att jag tar på mig detta ytterst obehagliga uppläxande, så att ni som vill se nyss nämnda reform ska slippa ägna er skärmtid åt detta. Nu finns alltså utredningen att tillgå, därmed också en kanske inte helt lätt pedagogisk uppgift att förklara varför man vill se detta genomföras. Det är en uppgift som måste utföras utifrån en inkännande insikt om varför många är väldigt rädda för vad som komma skall. Här bör även en sån som jag i möjligaste mån avstå från att raljera och ironisera.
Debatten kring marknadshyra, vilket utredningen nu egentligen inte handlar om, handlar nästan uteslutande om nivån på hyran (jättehög), mindre om HUR hyror bestäms. Eller så här: en marknadsanpassning av hyrorna kan möjligen handla om något annat än att barnfamiljer, av ren och skär ondska, ska drivas från hus och hem. Om ni är med på premissen att marknad i första hand är en beskrivning av hur priset sätts så kan det alltså bli högt, lågt eller mittemellan. För den som hyr ut är det svårt att komma förbi det faktum att det är en fördel om priset är högt. Men det är inte säkert att jätte jätte högt är vad man siktar på. Att inte få lägenheten uthyrd alls. Gör man det är det således svårt att se annan drivkraft än ondska.
Nu tramsar jag alltså igen fast jag just sa att det är onödigt och dumt. Det är tyvärr en skada som sitter djupt. Men om du är politiker från en annan generation: det här med att hyresvärdar främsta drivkraft är ondska är alltså ett skämt. Du är med på det va? Inget ni kan använda i politiken. Okej?
Bortom trams och flams: det finns just nu ett stort behov av att tydliggöra varför det kan finnas andra fördelar, än enbart hög hyra, med nya sätt att sätta priset. Här måste jag ge bakläxa, jag tycker faktiskt inte att någon riktigt lyckats med den uppgiften.
Det handlar exempelvis om att på ett tydligt sätt kunna förklara varför man anser att det skapas möjligheter i den långsiktiga förvaltningen. Hur man som fastighetsägare med det nya sättet att sätta hyra ges möjligheten att skapa mervärden som man får betalt för. Det alltså istället för att blåsa ut huset och renovera, vilket nuvarande bruksvärdessystem faktiskt premierar.
Jag tror också att man behöver kunna förklara att det faktiskt ibland kan finnas anledningar för fastighetsägare att hålla nere hyresnivån. Sociala obligationer spås bli en allt viktigare finansieringsform för fastighetsbolag. Det krävs en annan och längre text för att förklara vilka ekonomiska fördelar ett fastighetsbolag kan vinna genom att kunna visa på socialt ansvarstagande och därpå följande hyressättningspolicy. Men poängen är alltså: ta ett djupt andetag och bortse från det värsta bruset som skjuter in sig på utredningens legitimitet. Det kommer bara leda trams och fånigheter. Något som jag som sagt kan ta på mig istället.
Oavsett vad man tycker är detta en fråga som förtjänar en sansad diskussion. När ni tröttnat på dagens store begivenhet kan ni läsa vårt reportage om det nu avskaffade hyrestaket i Berlin. Ett bra dåligt exempel på vad som sker när en bostadspolitisk reform inte tänkts igenom ordentligt.
Erik Hörnkvist, redaktionschef
