[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 8 oktober, 2021

Hegtankar: Storpojkarna flytt’ int’

Det borde handla om Sundsvall. Men så talas det om storpojkarna i den där staden. Och då blir det en drapa om Stockholm. Igen.

Det är såklart väldigt underhållande när han säger att han älskar att göra affärer med storpojkarna i Stockholm. Annars hade Sundsvalls fastighetskung Stig Svedberg inte återkommit till det flera gånger i intervjun. En gnutta provocerande kanske, då han låter förstå att en del av nöjet är att ha lite bättre koll på den lokala marknaden än storpojkarna.

Men det anas tvehågsenhet:

[ Annons ]

”Jag hade kunnat vara med storpojkarna på Stureplan i Stockholm, men då hade jag bara varit en norrlänning med en fattig bakgrund.”

Det bottnar såklart i den gamla konflikten stad och land (även om nu Sundsvall knappast är land) och behovet att markera distans.

Eller för att tala med Ulf Lundell:

”Har du nånsin vart i Stockholms City?
Och slickat skiten från pressvecksben?
Ah, då har du vart där, då har du vart där i alla fall.”

Jag hade svurit dyrt och heligt att undvika den ytterst märkliga Stockholmsdebatt som fortsätter fylla kultursidorna. Serietecknaren Mats Jonsson sammanfattar den bäst i en alldeles underbar strip, där han förklarar hur en flytt till Kramfors nödvändigtvis tillslut alltid måste handla om Stockholm. Men som flugan mot fönstret hamnar man där,

En del vettigt har sagts. Från Malmö skrev DN:s Nadia Jebril om storpojkarna. Ja, hon titulerar dem inte så, men typ:

”Jag önskar att den här så kallade debatten i stället kretsade kring problem som är verkligt allvarliga när det gäller storstäder i allmänhet och Stockholm i synnerhet: Att de börjar bli otillgängliga för de hungriga. Människor med ambitioner utan kapital. De som varken har pengar eller kontakter. Sådana som i dag liknar den jag var, men aldrig kommer att få de chanser jag fick.”

Men storstadens roll krymper när allt fler lämnar i pandemins spår, vilket i alla fall mediesanningen just nu. Så jag undrar hur det egentligen blir med storpojkarna? Kommer storpojkarna i Stockholm verkligen att behöva Stockholm?

Som tur är finns det personer som faktiskt vet mer än tycker och tror. Exempelvis Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och en av landets främsta experter på städer och regional utveckling.

I antologin Urban empires: cities as global rulers in the new urban world skriver hon tillsammans med urbanforskarna Richard Florida och Karen King om Winner-Take-All Cities. Teorin är att på samma sätt som ett fåtal individer får en oproportionerlig andel av ekonomiska vinster, så får också ett relativt litet antal globala städer oproportionerliga andelar av talang och ekonomiska tillgångar. Vilket i sin tur genererar ytterligare innovation, nystartade företag, växande förmögenheter.

– Både i ett globalt och i ett nationellt perspektiv så samlas de största spelarna i de största städerna. Och vi har ingen anledning att tro att det skulle förändras av ett och halvt års pandemi, säger Charlotta Mellander.

Men, invänder jag, att tech-bolag, startups och liknande har ett fortsatt behov av stadens närhet förstår jag. Men storpojkarna?

– Jo, ur så många perspektiv är städerna fördelaktiga även för den här gruppen, storpojkarna om vi ska kalla dem för det. De stora och viktigaste spelarna är överrepresenterade på de största platserna.

Men om vi då tar Nadia Jebrils farhåga att städerna – Stockholm i detta fall – blir än mer otillgängliga för de med ambitioner men utan kapital. Kan en stad växa ytterligare utan att implodera av sin egen massa?

– Att växa kommer med en kostnad. Det blir svårare att komma in för att det är så dyrt. Det för med sig problem som segregation och trängsel. Men kostnaden av att inte växa är ännu större.

Och Charlotta Mellander konstaterar att Stockholm inte är Tokyo eller New York, det finns klara marginaler att växa.

Men den gröna vågen då?

– Jag har försökt att i ett tidigt skede vara en forskarröst i den här debatten och säga: ”Jag tror att ni har fel, ni misstolkar siffrorna.” Men medias röst är stark och det formas snabbt en allmän sanning där en liten marginell trend blir den stora vågen.

Dock har ett ökat intresse för glesbygden inte varit betydelselöst.

– Det kan finnas platser som fått ett tillskott på hundra fler än vad de annars hade skickat till Stockholm. För den lilla platsen kan det vara ett viktigt tillskott. Men för Stockholm är det helt marginellt.

Ett problem, enligt Charlotta Mellander, är att man i alltför hög grad håller statistiken inom kommungränserna. Att fler flyttar ut än in beror på att Stockholm börjar bli trångt och man bygger inte vidare på höjden. När folk i pandemins spår flyttar ut är det främst till kranskommunerna. Så som storstadsregion fortsätter Stockholm att växa så det knakar.

Och storpojkarna lär som sagt bli kvar.

Erik Hörnkvist, redaktionschef

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]