Hos Stena Fastigheter pågår just nu försök med bredbandshastigheter på upp till 1 Gbit/s via kabel tv-nätet.
Publicerat 17 oktober, 2014

Supersnabbt bredband testas hos Stena Fastigheter

Hos Stena Fastigheter pågår just nu försök med bredbandshastigheter på upp till 1 Gbit/s via kabel tv-nätet.

I konkurrens med fibernäten vrider Com Hem nu upp hastigheten i sina kabelnät ytterligare, fast än så länge bara på försök. I labbmiljö har Com Hem nått upp i 1 Gbit/s (1 000 Mbit/s) sedan ett tag.

[ Annons ]

– Vi ville se hur det fungerar i en verklig miljö och har sedan i augusti gjort skarpa tester hos 20 kunder i Upplands-Bro, säger Stefan Trampus, försäljningsdirektör på Com Hem.

Stena Fastigheter har fiber installerat i den aktuella fastigheten. Fastighetsnätet hade ett par år på nacken, hastigheten var begränsad till 100 Mbit/s.
– Vårt främsta motiv till att vi deltar i pilotprojektet är att vi vill kunna erbjuda våra hyresgäster en bra boendeprodukt. För många blir IT-lösningarna en allt viktigare faktor och därför deltar vi gärna i produktutveckling om det kan komma våra hyresgäster till nytta, säger Elise Berggren, kommunikationschef på Stena Fastigheter.

För att vara exakt: 970 Mbit har man kommit upp i nerströms, åt andra hållet är hastigheten 100 Mbit/s.
– Detta gör ju i princip Com Hems nät jämförbart med ett modernt fastighetsnät, även om man där idag kan få tusen megabit i båda riktningarna, vilket är bättre. Den praktiska skillnaden är dock inte jättestor för den genomsnittliga användaren. Generellt sett täcker detta bandbreddsbehovet under överskådlig tid vilket kanske är fem år i dessa sammanhang, säger Anders Edgren på telekomkonsultföretaget Vicicom.

Lars Tunkrans är en av de 20 hyresgäster som är med och testar.
– Det fungerar alldeles utmärkt. På natten, när det inte är några andra användare, är det lite bättre fart. Då går det upp till 950 Mbit/s, på dagtid är det runt 900 Mbit/s.

Men det märks bara som mätvärden. I verkligheten gör det ingen märkbar skillnad. Uppströms är hastigheten 100 Mbit/s
– Det är väl tveksamt om man verkligen behöver sådana hastigheter i dagsläget. Men om man börjar sända tv med 4K-upplösning (Ultra HD) i näten kan det behövas, säger Lars Tunkrans.

Stefan Trampus hoppas att man ganska snart ska kunna göra en kommersiell lansering av tjänsten.
– Vi var sent ute på bredbandsmarknaden och har därför hamnat på efterkälken. Men nu har vi gjort stora investeringar i vår infrastruktur, säger Stefan Trampus.

Han menar att det kan vara fullt möjligt att komma upp i ännu högre hastigheter än 1Gbit/s i kabelnätet.
– Utifrån ett konsumentperspektiv har bredbandsmarknaden mått bra av att det funnits konkurrens mellan olika infrastrukturer i Sverige. Jämfört med Europa har vi betydligt högre hastigheter till ett lägre pris, säger Stefan Trampus.

Valet behöver inte vara fiber eller kabel, menar Stefan Trampus. Med parallella nät kan man skapa priskonkurrens.
– Då kommer vi att slåss om dig som konsument genom att pressa priserna.

Men det krävs fortfarande att fastighetsägaren/bostadsrättsföreningen betalar för ett grundutbud av tv-tjänster. Detta samtidigt som tv-tjänsterna i allt snabbare takt flyttar till nätet och allt fler efterfrågar enbart bredbandstillgång.
– Vi har i nuläget inga planer att förändra våra affärsmodeller i den riktningen. Men vi måste såklart vara lyhörda för vad marknaden vill ha, säger Stefan Trampus.

Per Forsling, utvecklingschef på Fastighetsägarna Stockholm, tycker att det är en välkommen utveckling på en marknad där konsumentens beteenden och efterfrågan på tv- och internettjänster är under snabb förändring.
– Det ger bra förutsättningar för fastighetsägare att  välja mellan olika alternativ. Parallella eller konkurrerande infrastrukturer är inte ett stort problem på den här marknaden. Näten kräver nästan ingen plats och är förknippade med förhållandevis små underhållskostnader för fastighetsägaren.

Flera sätt att få bredband i fastigheten

Öppet nät: Fastighetsägaren äger fastighetsnätet som hyrs ut till en kommunikationsoperatör som ansvarar för teknik, drift och tjänsteförmedling. De boende kan fritt välja vilka tjänster de vill beställa.

Monopolnät: En ensam leverantör har exklusiv rätt att sälja sina tjänster i fastighetsnätet. Ofta kan ett avtal med en monopolleverantör innebära att man som fastighetsägare helt eller delvis slipper ta den investering det innebär att bygga fastighetsnätet.

Kollektivanslutning: En basavgift tas ut av alla boende för en eller flera bastjänster (tv, bredband och/eller telefoni) i bredbandsnätet.
Priset blir billigare, men även de som inte är intresserade tvingas vara med och betala.


[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]