Odlingsintresset behöver inte vissna bort bara för att man bor i lägenhet. Med ledord som gemenskap, trygghet och affärsmässighet hittar allt fler fastighetsägare lösningar som gör det möjligt för deras boende att bokstavligt talat rota sig i sina bostäder.
Gerillaodlingar på outnyttjad mark, prunkande kolonilotter eller prydligt uppställda pallkragar för organiserad stadsodling.
[ Annons ]
Det växande odlingsintresset syns allt tydligare ute i stadsbilden och trenden fortsätter ända in i våra hem.
Idag vill fyra av tio svenskar kunna odla hemma och i trädgårdsvaruhusen har utrustningen för odling i fönster och på balkonger blivit ett självklart inslag. En undersökning från Plantagen visar att odlarglädjen spridit sig utanför den traditionella trädgården till olika former av småskalig odling av örter och grönsaker. Intresset har också krupit allt lägre ner i åldrarna.
– Odlingstrenden ligger i linje med den övriga utvecklingen med en ökad hälsomedvetenhet, mer fokus på grönt i kosten och råvaror som väljs ut med stor omsorg. Vi märker även tydligt att intresset för odling ökar och kryper nedåt i åldrarna då unga tjejer och killar, som tidigare var sällsynta besökare i våra butiker, i allt större omfattning dyker upp i jakt på frön och plantor, säger Johan Orre, hortonom på Plantagen.
ATT KUNNA ODLA i direkt anslutning till sin lägenhet är en attraktiv bonus för många hyresgäster, men även för hyresvärden. Förutom ökad gemenskap bland hyresgästerna och en större vilja att bo kvar länge nämner flera fastighetsägare trygghet i bostadsområdet som en positiv bieffekt av att fler boende vistas utomhus. Därtill kan vissa satsningar på hemmaodling tillåta ett visst hyrespåslag.
BOTKYRKABYGGEN är ett av alla goda exempel på fastighetsägare som hittat kreativa sätt att tillgodose sina boendes efterfrågan på hemmaodlingar.
Bolaget har slagit fast att man inte ska behöva bo i villa eller radhus för att kunna vara utomhus hemma. Under våren lanserades ett tillvalskoncept för odlingsglada hyresgäster i miljonprogramsfastigheter kallat TrädgårdsBo. Samtidigt har Botkyrkabyggen börjat utöka storleken på lägenheternas uteplatser där det är möjligt. En del uteplatser blir hela 120 kvadratmeter – ett skapligt utrymme för såväl trädgårdssysslor som för barn med spring i benen.
– Tanken med TrädgårdsBo är att kunna erbjuda det där lilla extra till hyresgäster och samtidigt skapa blomstrande mötesplatser som bidrar till inspiration, trivsel och sammanhållning i området, säger Charlotte Ekfeldt, affärsutvecklingschef på Botkyrkabyggen.
Trädgård bland höghus
ETT 90-TAL TRÄDGÅRDAR hittade Botkyrkabyggens landskapsarkitekt Johanna Axelsson när hon bestämde sig för att inventera bolagets alla markområden. Efter uppmuntran från bolagets vd om att göra något konstruktivt av ytorna föddes idén om TrädgårdsBo – en uppsättning tillval för de hyresgäster som har uteplatser i direkt anslutning till sina lägenheter.
En av hyresgästerna som gläds åt satsningen på områdets trädgårdar är Josephine Touma. Nu ser hon och maken Jan fram emot att få tillgång till vattenslang direkt vid husväggen.
– Jag älskar det här området. Det är jättebra att uteplatserna ska göras i ordning. Alla behöver ju inte göra precis som vi har gjort, men det är ju bra om man klipper gräset någon gång ibland i alla fall.
Johanna Axelsson nickar menande mot raden av uteplatser längs med huskroppen på Heimdals väg i Norsborg.
– Ytorna finns ju redan, det vi vill göra är att hjälpa till att skapa extra kvalité för de som bor i de här lägenheterna. Det är ju det här man ser när man promenerar genom området.
SEDAN KONCEPTET sjösattes i mars har två trädgårdslägenheter förmedlats. Trycket är alltid högt på lediga lägenheter, men efterfrågan på den senast förmedlade trädgårdslägenheten var något utöver det vanliga – 640 personer sökte tvårummaren med trädgård i Norsborg, de flesta av dem födda på 1980- och 1990-talen.
Framöver ska fler uteplatser utvidgas och inhägnas hos befintliga hyresgäster som vill ha tillvalet och vid utflyttning. Därefter styrs insatserna av den boendes tillval – trädäck, staket mot grannen, trädgårdsbod, vattenslang, belysning och el. För den som väljer alla tillval blir det ett hyrespåslag på 500 kronor i månaden.
Kontrakt för gröna fingrar
Just nu växer ett 14 våningar högt flerbostads hus fram i Malmö där alla hyresgäster kan – och ska – odla. Till lägenheterna hör antingen en balkong, terrass eller uteplats. I de större lägenheterna finns en växtverkstad.
I Greenhouse, som MKB:s projekt heter, kommer alla hyresgäster att ha tillgång till växthus för odling och vinterförvaring på husets tak, samt planteringar på innergården.
– Här ska man vara intresserad av odling för att bo, därför är uthyrningsprocessen lite speciell, förklarar Anders Eriksson, uthyrningsansvarig på MKB. Lägenheterna tilldelas via kötid men också utifrån intresse. Vi har gjort så just för att få in hyresgäster som kan förverkliga konceptet.
Den som vill bo i huset måste dels besvara en enkät som utreder intresset för odling och en hållbar livsstil, dels gå på ett obligatoriskt informationsmöte med samma tema före inflyttning. Den som får ett hyreskontrakt kommer att engageras i bland annat utbildningar och seminarier om odling och hållbar livsstil.
– Det kommer definitivt att bli en större gemenskap bland hyresgästerna, både genom odlingsintresset och intresset för en grön livsstil, konstaterar Anders Eriksson.
KONCEPTETS UTVECKLING väntas följas med stort intresse från omvärlden under lång tid framåt. Två forskare från SLU och KTH är redan knutna till huset. Genom sina hyresavtal förbinder sig hyresgästerna att stå till tjänst i deras forskning.
Utöver möjligheterna att odla i eller kring lägenheten präglas Greenhouse av höga hållbarhetsambitioner på många andra sätt.
Huset ska bli ett passivhus med bland annat smarta elnät, gröna tak och tak med solceller, enkla och smarta lösningar för källsortering samt separat mätning och debitering av varmvatten och el. Via smartphone kan den boende styra belysningen i lägenheten och en grön lampa i köket indikerar när det finns tillgång till solel.
MKB FÅR GÖRA ett visst hyrespåslag tack vare lägenheternas speciella utformning med de enorma balkongerna och de tekniska lösningarna.
– Men förhandlingarna utgår ändå från de tunga bitarna som husets läge och standard, så det blir inga jätteskillnader i hyressättning från Malmömodellen, säger Anders Eriksson.
FAKTA / GREENHOUSE
Alla tvåor och treor i huset har en växtverkstad där jord och växter kan hanteras före plantering. Balkongerna är cirka 20 kvadratmeter stora, och är till hälften inglasade för att skapa olika temperaturzoner. Månadshyran ligger mellan 9 581 och 14 540 kronor. Varmvatten och el mäts och debiteras separat.
GRÖNA NYHETER
Odla i vatten
SÅ KALLADE HYDROPONISKA odlingar tar hemmaodlandet till en helt ny nivå. Genom att odla i vatten kan alla, oavsett boendeform, få örter och grönsaker att växa på en mycket liten yta. Allt som behövs för att komma igång är behållare som rymmer en tillräckligt stor mängd vatten. I teorin går det mesta att odla hydroponiskt, men vissa sorter går enklare och snabbare att få fart på.
Lättodlat:
• Bladörter
• Alla sorters sallad
Svårare att odla:
• Rotfrukter
• Blommor
• Fruktsättande växter, som tomat, chili eller jordgubbar
Källa: Föreningen Hemmaodlat
Tomat + fisk = sant
JUST NU PÅGÅR ett projekt i en testlägenhet i Haninge där forskare från KTH ska ta fram utrustning som gör det möjligt att odla mat utan att ha ett växthus. En av lösningarna är en odlingsmöbel för fisk och grönsaker. Akvariet, som bebos av matfisken tilapia, förser tomatplantorna i det tillhörande växthusskåpet med både vatten och näring. Metoden kallas akvaponi, men när den blir en självklar del av vardagsrumsmöblemanget återstår ännu att se.
Alla vill odla med Ernst
INTE HELT OVÄNTAT är det Ernst Kirchsteiger som svenskarna helst skulle vilja få hjälp av med att inreda sina hem med växter.
Källa: Rapporten Växttrender, från Plantagen och HUI.
FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN:
Reglera ansvar med avtalen
Visst går det att anlägga uteplatser för bostadsrättshavare på markplan. Men se till att reglera ansvaret med ett avtal och tänk på att inte inskränka nyttjandet av gemensamma innergårdar. Många som bor i lägenhet på markplan vill kunna använda en bit av marken utanför för att skapa en uteplats. Men hur går man till väga när marken tillhör hela föreningen?
I bostadsrättsföreningen Krabaten på Östermalm i Stockholm har styrelsen sedan en tid tillbaka diskuterat möjligheten för boende att anlägga uteplatser i anslutning till sina lägenheter. Därför har de tagit hjälp av juristen Ove Schramm på Fastighetsägarna Stockholm för att ta fram en modell för hur processen ska gå till i föreningen.
MAN VALDE att formulera ett nyttjanderättsavtal där det bestämdes att bostadshavarna får anlägga träaltaner, men inte utföra åtgärder som kräver bygglov. Uppsägningstiden fastställdes till sex månader.
– Sådana här avtal kan se lite olika ut, men det fungerar ungefär som att hyra en parkeringsplats. förklarar Ove Schramm.
Han poängterar att det viktigaste är att marken är reglerad i avtalet, oavsett om styrelsen väljer att ta betalt för nyttjandet eller inte.
– Föreningen behöver kunna komma åt fasaden för renoveringsarbeten och dränering utan att det uppstår tvister.
EN FALLGROP som kan uppstå är om den nya uteplatsen inskränker de andra bostadsrättshavarnas rätt att nyttja den gemensamma marken runt fastigheterna.
Därför tipsar Ove Schramm alla föreningar om att även reglera den exakt tillåtna storleken på uteplatsen så att den inte växer okontrollerat i storlek.
– Skillnaderna på var i Sverige man befi nner sig gör att det här kan vara svårbedömt. I Stockholms innerstad är efterfrågan på mark hårdare, därmed skulle en inskränkning kunna anses vara större där än den är i till exempel Åtvidaberg.
Finns det en risk att byggandet av en ny uteplats skulle inskränka på till exempel en gemensam, redan liten, innergård så måste ibland anläggandet av uteplatsen godkännas på en stämma med 2/3-dels majoritet. Därtill har alla som är berörda av inskränkningen rätt att få sin sak prövad av hyresnämnden, efter att föreningen begärt att nämnden ska godkänna beslutet.
FAKTA / UTEPLATS I BRF
Den förening som juridiskt sett vill vara helgarderad kan göra på två sätt.
Det ena är att upplåta marken utanför en lägenhet tillsammans med själva bostadsrätten. Då får bostadshavaren en lika starkt besittningsrätt för marken som för lägenheten, men andelstalen i hela föreningen måste räknas om.
Det andra sättet är att upprätta ett slags hyresavtal för själva uteplatsen. Då ska ett nytt avtal tecknas när en ny bostadshavare flyttar in.
