TEMA: ENERGIBESPARING Ofta går det att hitta enkla och billiga lösningar som kan förbättra både inomhusmiljö och energieffektivitet. I laboratoriet på Högskolan i Gävle hjälper forskarna bostadsbolagen att ta fram de optimala ventilationslösningarna.
Publicerat 15 april, 2015

Här forskas det för att få friskare luft

TEMA: ENERGIBESPARING Ofta går det att hitta enkla och billiga lösningar som kan förbättra både inomhusmiljö och energieffektivitet. I laboratoriet på Högskolan i Gävle hjälper forskarna bostadsbolagen att ta fram de optimala ventilationslösningarna.

Jag måste erkänna att jag först blir lite besviken.

[ Annons ]

Jag vet inte vad jag hade väntat mig. Men nog trodde jag att framtidens ventilationslösning skulle vara snäppet mer hightech än det rör med en massa hål i som professorn håller fram.

– Det ser faktiskt ut som något jag hade kunnat göra hemma med en hammare och syl, säger jag lite försiktigt.

Bahram Moshfegh, professor i energiteknik, skrattar. Och så förklarar han att det ligger åtskilliga timmar av forskning bakom hålens mycket exakta placering. Det handlar om hur samverkande jetstrålar kan förflytta stora luftmängder i ett rum och både spara energi och ge bättre ventilation.

En stor del av energianvändningen handlar om hur man distribuerar luften i lokalen. Det är också en viktig fråga för upplevelsen av inomhusmiljön.

Bahram Moshfegh, professor i energiteknik

Att tillföra friskluft via ventilationsdon med flera samverkande jetstrålar är på intet sätt något nytt. Just denna lösning har företaget Stravent sålt i åtskilliga år. Men ingen hade tidigare verkligen på djupet studerat hur dessa strålar förändras beroende på dysornas (munstyckenas) form och avståndet mellan dem.

– Ventilation står för en stor del av energianvändningen i fastigheter. Därför finns det ett stort behov av förbättringar. Givetvis jobbar man med hur man kan effektivisera själva fläktarna, en stor del av energianvändningen handlar om hur man distribuerar luften i lokalen. Det är också en viktig fråga för upplevelsen av inomhusmiljön. Där ser jag stora möjligheter för forskningen att hitta förbättringsmöjligheter, säger Bahram Moshfegh.

Ett vanligt problem är att den friska luften helt enkelt inte når fram dit den behövs. När omgivande luft sugs in i luftstrålen tappar den fart. För att få längre kastlängd behöver man tillföra stora mängder energi. Med denna lösning blir det bättre effektivitet. Bahram Moshfegh menar att lösningen också ger en större flexibilitet för hur tillluftsdonen kan placeras.

– Det är väldigt enkelt, men samtidigt väldigt komplicerat. Avståndet mellan dysorna och lufthastigheten måste optimeras. Exempelvis är en av de viktigaste parametrarna avståndet från centrum till centrum, annars kommer jet-strålarna inte att samverka.

Vi förflyttar oss till det stora labbet som ligger i en separat byggnad. Här kan man, oavsett väderförhållanden ute, studera produkterna i vilket väderförhållande man önskar.

– De finns många små företag som är jätteduktiga på att anpassa produkter efter kundernas behov, till skillnad mot de större leverantörernas mer standardiserade lösningar. Många företag jobbar med nischade produkter. De små företagen har inte testrum och instrument för att analysera och göra avancerade beräkningar. Vi kan vetenskapligt granska produkterna och hjälpa till att utveckla tekniken ytterligare.

Ett 30-tal märkligt formade rör klädda i tyg av olika färger är utplacerade på stolar. Jag pekar undrande på vad jag tror är någon ny innovation.

– Det där, det är våra elever, förklarar doktoranden Harald Andersson.

Vid en närmare betraktelse syns en sladd sticka ut ur varje ”elev”. Ett element ser till att hålla rätt kroppstemperatur. Här simuleras nämligen realistiska förhållanden för att hitta de ultimata ventilationslösningarna för ett klassrum.

Harald Andersson förklarar hur luften i många svenska klassrum kommer in via ett stort don i hörnet.

– Luften transporteras längs med golvet. Men så fort luften stöter på något varmt ändrar den riktning och försvinner upp i taket.

Harald Andersson är doktorand på forskar-skolan REESBE. Han utvecklar tillsammans med sin handledare Bahram Moshfegh ett effektivare tilluftsdon i samarbete med ventilationsföretaget Repus. Även här handlar det om en i grunden beprövad lösning.

Mattias Kranz, vd för ventilationsföretaget Repus, berättar om hur företagets grundare Leif Lind fick en snilleblixt under en nercabbad bilfärd i slutet av 1970-talet när han märkte hur det gick att styra fartvinden med uppsträckta kupade händer. Därifrån utvecklades de till synes enkla plast-bitarna som skapar ett jämnt luftflöde i Repus dyskanaler.

En enkel lösning som alltså fortfarande går att utveckla i laboratoriet snart 40 år senare.

 

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]