Här finns rum för luft åt alla

Höga krav på inomhusmiljön, behov av stor flexibilitet och högt satta miljömål. Det betyder att ventilationen måste ta plats för att klara de stora luftflödena. Följ med när installationssamordnaren Patric Kindahl ger en inblick i hur man löste ventilationen i Fabeges fastighet Pyramiden 4 där 4 400 bankanställda ska arbeta.

Annons:

Annons:


Människan andas omkring 7,5 liter luft i minuten. De 4 400 människor som ska arbeta i SEB:s nya kontor i Arenastaden andas således 33 tusen liter på en minut. Fast det behövs betydligt mer luft än detta för att klara de högt ställda kraven på god inomhusmiljö. Här kommer de stora tilluftsaggregaten att kunna blåsa in en sisådär 10 miljoner liter luft varje minut (sammanlagt nio aggregat på 20 till 35 m3/s).

Det handlar om rätt stora volymer med andra ord.

Det är här i Arenastaden som SEB kommer att samla stora delar av sin verksamhet i Stockholm. Nästa år börjar de 4 400 medarbetarna flytta in i de tre sammanlänkade kontorsbyggnaderna. Fastig­hetsägaren Fabege har valt att hålla en ambitiös miljöprofil, byggnaderna projekteras med fokus på låg energiförbrukning och hållbara materialval samt miljöcertifieras enligt Breeam-se Excellent.

FAKTA

SEB:s nya kontor, Pyramiden 4, Arenastaden
Yta: 72 000 m2 (kontorsyta)
Byggherre: Fabege
Huvudentreprenör: Veidekke
Miljöklass: Breeam-se Excellent

– Pyramiden 4 ska ha förutsättningar för yteffektiva lokaler där persontätheten är hög och och samtidigt ska kunna vara flexibel. Ventilationssystem i allmänhet är energikrävande, men med låga tryckfall, bästa tänkbara värmeåtervinning och behovsstyrt ventilationsflöde som ventilerar lokalerna efter verkligt behov kan mycket energi sparas utan att ge avkall på inomhusklimatet, säger Kaan Tektas, projektchef på Fabege.

Det är Patric Kindahl, från teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren, som har i uppdrag att hålla i tåtarna så att detta förverkligas.

– Det är en ganska komplicerad samordning med alla andra installationer för att inte ta för mycket yta i anspråk. Det hade såklart varit enklast om ventilationen legat på en nivå, sprinklersystem på en annan och så vidare. Men då bygger man alldeles för mycket på höjden. Därför gäller det att utnyttja alla utrymmen som finns, säger Patric Kindahl.

Utöver tuffa krav på energieffektivitet och innemiljö har man haft stränga ljudkrav att ta hänsyn till. Och då finns det inga genvägar – luften tar plats. Faktum är att ventilationsaggregaten tar upp stora delar av ett helt våningsplan i mitten av fastigheten.

– För att erhålla låga energikostnader i förhållande till stora luftflöden måste hastigheten och därmed tryckfallen i ventilationssystemen vara låga, detta medför stora ventilationsaggregat, stora galler/huvar på tak samt stora ventilationskanaler, säger Kaan Tektas, projektchef på Fabege.

Ute på våningsplanen styr varje tilluftsdon luftflödet individuellt efter rumstemperatur, koldioxidhalt eller personnärvaro och därmed kommer tomma rum att ventileras minimalt. Detta är vad som på fackspråk kallas ett VAV-system (Variable Air Volume, det vill säga variabelflödessystem) vilket innebär att ventilationsflödet under drift­tiden kan variera.

– Enklast är att tänka ventilationssystemet som en jättestor ballong där det upprätthålls samma tryck hela tiden. Släpper du ut luft någonstans så fylls det på mer, förklarar Patric Kindahl.

Det ger också förutsättningar för ett väldigt flexibelt system. Vill man exempelvis bygga ett rum där det idag inte finns något tilluftsdon är det i princip bara att ta upp ett hål och sätta dit ett nytt tilluftsdon. Och eftersom alla don förses med luft från minst två schakt kan man bygga om utan att stänga av ventilationen.

 

Foto: Jennifer Glans.
Foto: Jennifer Glans.

EN STILLA BRIS GENOM VÄRMEVÄXLARNA

Det är lugnt och stilla inne  i aggregatet som ännu inte är driftsatt. Men man behöver inte riskera frisyren när anläggningen är igång heller.

– Det kommer att blåsa ungefär två meter i sekunden, en lätt bris alltså, säger Patric Kindahl.

All komfortkyla till kontorsutrymmena tillförs via ventilationsluften.

Till höger sitter de stora plattvärmeväxlare där man tar tillvara värmen i frånluften. Den stora ytan gör att luften kan passera långsamt för effektiv värmeöverföring.

Kylningen sker delvis med så kallad evaporativ kylning där frånluften fuktas med vatten varigenom temperaturen sänks. Därefter kan värmen i uteluften sänkas via värmeväxling från den nedkylda frånluften som passerar värmeväxlaren.

– Det är en stor fördel att kunna få en kostnads-effektiv gratiskyla med lite kallvatten som hjälp, säger Patric Kindahl.

Behöver luften kylas eller värmas ytterligare finns fjärrkyla/värme som spets.

 

Foto: Jennifer Glans.
Foto: Jennifer Glans.

LÄTT BYTA TRASIG FLÄKT

Med tanke på att allt annat i ventilationsanläggningen är imponerande stort är själva fläktarna nästan förvånansvärt små.

– Det är möjligt tack vare stora kanaler som bjuder litet motstånd, förklarar Patric Kindahl.

På grund av att anläggningen är så stor är ventilationsaggregaten platsbyggda.

– Annars hade det krävts betydligt fler aggregat. Men det har också fördelen att vi kunnat välja de effektivaste komponenterna. Och det gör det också enkelt att byta ut en del utan att vara låst till en viss leverantör.

Foto: Jennifer Glans.
Foto: Jennifer Glans.

GRATISVÄRME TAS OMHAND

Friskluftsintagen är såklart rejält tilltagna. Efter att ha passerat spjällen, som kan stängas nattetid när anläggningen inte behöver vara igång, passerar luften filtren som ännu inte är på plats i ramarna. Bakom dem kan man skymta värmeåtervinningsbatteriet  som förvärmer luften innan den passerar plattvärmeväxlarna.

– Här utnyttjar vi överskottsvärme från serverrum och andra ställen med stort kylbehov, säger Patric Kindahl.

 

Foto: Jennifer Glans.
Foto: Jennifer Glans.

AGGREGATEN TAR PLATS I MITTEN AV HUSET

Eftersom det handlar om stora luftvolymer är det rejält tilltagna schakt som leder luften upp och ner från ventilationsaggregaten som tar en stor del av utrymmet mitt i huset.

– Om aggregaten hade placerats på taket eller i källaren hade man tvingats bygga ännu större schakt för de stora luftvolymerna till alla våningar under eller över, säger Patric Kindahl.

Låga lufthastigheter handlar om komfort också.

– Det går att kyla en lokal genom att blåsa in väldigt kall luft, men det skapar lätt problem med drag. Här blåser vi in relativt varm luft, men istället mycket. På så vis får man kyleffekten.