Antalet antagna detaljplaner har minskat. Detta samtidigt som bostadsbristen ökar. I en ny rapport från Fastighetsägarna GFR konstateras att det kommunala planmonopolet inte fungerar.
En förutsättning för nya bostäder är nya detaljplaner. I år har Boverket för första gången tagit fram statistik över antalet antagna detaljplaner per kommun. Dessa siffror har David Björnberg, utredare på Fastighetsägarna GFR, ställt mot antalet nya invånare per kommun. Detta ger en indikation om var bostadsbristen förväntas öka mest. Störst är problemet i tillväxt-orterna. Medan det faktiska antalet detaljplaner har ökat kontinuerligt i både Stockholm och Malmö mellan 2009 och 2013 är situationen den omvända i Göteborg.
[ Annons ]
– Men samtidigt är det tydligt att regionerna har så stor inflyttning att det inte räcker med att bara bygga. Det är tydligt att vi måste utnyttja det befintliga beståndet på ett bättre sätt, exempelvis genom att reformera hyressättningssystemet, säger David Björnberg.
Det finns berättigade invändningar att antalet detaljplaner per ny invånare är ett trubbigt verktyg. Det innebär inte nödvändigtvis nya bostäder, där kan också rymmas andra typer av byggnader. Från bland annat Fastighetsägarna brukar det hävdas att man bör undvika små frimärksstora planer till förmån för större, mer generella planer.
– Det är naturligtvis viktigt att poängtera att det inte finns ett egenvärde i att producera ett stort antal detaljplaner så länge dessa inte skapar bostäder. Det är dock tydligt att det finns ett starkt samband mellan antalet antagna detaljplaner och antalet nya bostäder, säger David Björnberg.
Sedan 1987 har kommunerna i Sverige planmonopol. Det är alltså bara kommunen som kan ta fram de omfattande dokument som krävs för att komma igång med det nödvändiga bostadsbyggandet.
– Det är tydligt att det kommunala planmonopolet inte klarar att leverera den mängd detaljplaner som kommer att behövas. Därför tycker jag att man bör öppna för privata aktörer att ta fram detaljplaner och sedan låta kommunen godkänna dem, säger David Björnberg.
Läget i 155 kommuner med bostadsbrist
I undersökningen rangordnas de 155 kommuner som uppgett att de har ett underskott på bostäder. Antalet nya invånare ställs mot antalet antagna detaljplaner under åren 2009 till 2013. I 29 kommuner har befolkningen minskat (mörkgrått i kartan). Rymmer detaljplanerna bostäder är det därför rimlig att anta att den nuvarande bristen kommer att lindras.
Det bör påpekas att de kommuner som har flest nya invånare per plan samtidigt är duktiga på att ta fram planer. Men den höga befolknings-tillväxten gör att man ändå har flest nya invånare per antagen plan.
Läs mer
Läs hela rapporten här.
