Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 19 maj, 2020

Hållbarast vinner i återstarten

Brytpunkten är här och nu! Mattias Goldmann menar att bortom det första, helt nödvändiga akuta stödet, börjar nästa fas där stimulansen är mer långsiktig och mindre kravlös. Det gäller att förstå vad som där efterfrågas för att lyckas på post-corona-marknaden.

”Slarva aldrig bort en bra kris” har blivit mottot i många företagsledningar i dessa dagar. Sådant som förr var business as usual, får inte bli det igen om vi ska klara klimat- och hållbarhetsmålen för Sverige, eu och världen. Det är ett budskap som går igen från klimatminister Isabella Lövin, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Snart har alla sagt det, och då är det hög tid att bättre förstå vad det konkret innebär. Här är, med särskild adress svenska företag, fem insikter:

1. Sårbarheten måste minska. Coronapandemins stängda gränser har visat hur sårbara vi är. Detta när de enda baslivsmedel vi producerar tillräckligt av i Sverige är socker, spannmål och morötter. När fabriker är beroende av just-in-time leveranser från tusentals underleverantörer. Och när det räcker att ett fåtal länder skruvar åt oljekranarna för att hela transportsektorn ska bli stående. Redan i den reviderade vårbudgeten från regeringen kunde vi se början på en sådan förändring, med mer medel för solceller och biogas – lokal el- respektive energiproduktion. Räkna med mer av detta!

[ Annons ]

[ Annons ]

2. Skapa gröna jobb. När arbetslösheten skjuter i höjden, på väg att tragiskt passera tio procent, blir ”hur mycket jobb ger det?” förstås en central fråga. Även här ger regeringens vårbudget ledtrådar om vad som komma skall; en av få satsningar som inte var direkt relaterad till corona var på gröna jobb inom skogs- och lantbruk. Räkna med att den som har konkreta förslag på gröna jobb, särskilt för de som är långt från den reguljära arbetsmarknaden, blir en vinnare.

3. Kostnadseffektivare klimatarbete. När finansminister Magdalena Andersson säger att statsbudgeten måste räcka till för att betala barnbidrag i december, så är det en svångremsbudget som också gäller för hållbarhetsarbetet. När regeringen tidigare lyft fram hur mycket pengar Sverige spenderar på klimatarbetet, kommer fokus framgent att vara hur stor utsläppsminskning vi kan åstadkomma per krona. Det i sin tur betyder mer satsningar på stora industri- och infrastrukturprojekt.

4. Synergifokus. År 2030 ska Sverige nå en fossiloberoende fordonsflotta, och samma år ska hela världen klara de 17 globala hållbara utvecklingsmålen. Det förtydligar att vi inte kan satsa inom ett område på bekostnad av ett annat; synergieffekterna mellan de olika målen måste maximeras och målkonflikter undvikas. Den som kan kryssa in många av de 17 målen, eller de 16 nationella miljömålen, är en vinnare.

5. Uppkopplat. I detta att vi inte vill gå tillbaka till tiden före corona, utan skynda in i en ny och mer hållbar verklighet, ingår att systematiskt lära oss av den tid som nu varit. En central del i detta är hur vi lärt oss arbeta på distans, ha webinarier istället för seminarier och mäta i mb/s istället för km/h. Detta kommer att få stor återverkan på fastighetsmarknaden, stadsplaneringen och mycket annat, där icke-resande blir mer av norm.

Tiden efter corona blir annorlunda än tiden innan krisen, och i många aspekter bättre. Den som är bäst förberedd vinner.

Mattias Goldmann
Hållbarhetschef, Sweco

Mattias Goldmann

Gör: Hållbarhetschef på Sweco

Mer om: Utsågs under sin tid som vd för tankesmedjan Fores till ”Mäktigast i Hållbarhetssverige” av tidningen Aktuell Hållbarhet. I boken Klimatsynda! (2020) presenterar han ”en optimistiskt syndig tankemodell” för hur vi ska rädda både klimatet och oss själva.

Twitter: @mattiasgoldmann

Läs fler krönikor av Mattias Goldmann »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]