Kraven både ökar - och breddas. Sociala hållbarhetskrav har blivit allt vanligare i kommunernas kravställning. Samtidigt ställs krav på att husen inte bara ska spara, utan helst också producera energi. Här är fyra inspirerande exempel.
Från att ganska ensidigt handla om klimat och miljö rymmer fastighetsbolags hållbarhetsarbete idag en bredare palett. Tydligast är hur tankar om social hållbarhet vävs in i projekt.
[ Annons ]
Ett exempel är Göteborg stads ambition att skapa förtätning i de relativt glest bebyggda kvarteren strax öster om centrala Göteborg. Det ville man kombinera med så kallade BmSS-bostäder, Bostäder med Särskild Service. Uppdraget gick till Svenska Hus.
– Vi ville skapa energieffektiva och hållbara hus i linje med vårt varumärke, samtidigt som det är lönsamt över tid, säger Daniel Massot, vd för Svenska Hus.
Huset rymmer 37 hyresrätter, varav 12 är anpassade för särskilt stöd. Bolaget valde att bygga med passivhusteknik. Något som inte låg med i kravspecifikationen från kommunen.
Möjligheten att kunna inkludera denna typ av verksamhet, traditionellt ofta separerad från annan typ av boende, bland vanliga hyresrätter var en viktig drivkraft berättar Daniel Massot.
– De tolv lägenheterna med särskild service är helt integrerade med resten av huset. Det tror jag är en förutsättning för att det ska bli bra. Det här är en verksamhet som ska vara en del av samhället, säger Daniel Massot.
Tekniken att bygga med effektiv isolering och ventilation för att ta tillvara på värme från boende, solinstrålning och elektriska värmealstrande apparater är ur ett hållbarhetsperspektiv inget nytt.
– Hållbarhetsbegreppet har under de senaste åren blivit allt bredare. Ett tag pratade man enbart miljö, sen kom energifrågan in. Idag handlar det lika mycket om ekonomisk- och miljömässig hållbarhet, som social hållbarhet. Det passar väl med vår filosofi att skapa värden för lång tid framåt, säger Daniel Massot.
Att bygga in flexibilitet i huset är också en viktig pussel-biten för att skapa god hållbarhet.
– En yta måste kunna fungera över lång tid utan att i alltför hög grad belasta vare sig miljö eller ekonomi.
För att möjliggöra flexibilitet i sina fastigheter arbetar Svenska Hus för att bland annat minska antalet bärande väggar för att enklare kunna anpassa ytorna efter framtida behov. Daniel Massot konstaterar att flexibiliteten kan göra kostnaden här och nu något högre.
– Visst kan man bygga billiga enkla hus. Men så fort det uppstår nya behov så kostar det då mer att göra en förändring. Och för oss som ett familjeföretag innebär en fastighet en investering för framtiden och fastigheter ska stå minst 100 år.
Social tävlan
SISAB har utlyst en arkitekttävling för Sveriges mest hållbara skola. Temat är social hållbarhet.
– En arkitekttävling är ett fantastiskt sätt för oss att betona utbildningsmiljöernas roll i en växande stad. En skola är så mycket mer än ett hus och nu vill vi öppna upp för kreativa koncept som är hållbara på alla sätt, säger Claes Magnusson, vd SISAB.
Innovation och kreativa lösningar är prioriterade när SISAB fram till 2040 ska få fram 50 000 nya utbildningsplatser i Stockholm.
Smart tak
På två år har det skett en fördubbling av installerade solceller i Sverige. En av de senaste installationerna är det kulturminnesmärkta slakthus som ska bli restaurang i Slakthusområdet, Stockholm.
Att energieffektivisera kulturmärkta slaktboden som byggdes 1912 var en utmaning. Lösningen var att förse taklanterninen med ett elgenererande glas.
– När vi fick veta att det fanns möjlighet att utvinna solenergi i ett glastak var det självklart att välja detta.
Vi kan behålla det ursprungliga utseendet på byggnaden, med glastak, och samtidigt producera energi till fastigheten, säger Royne Julin på Stockholms Stad, ansvarig för ombyggnaden.
Projektet är en del av”Grow Smarter”, EU-stödet för att utveckla hållbara, energieffektiva fastigheter med den senaste tekniken.
Höga betyg
Här rivs Rosenborg–skolan för att återuppstå i hållbar skrud.
– Rosenborgskolans grundsärskola har varit i dåligt skick länge. Men nu får den sig ett rejält lyft. Tillsammans med representanter från skolan har vi tittat på de särskilda behov elever och personal behöver. Vi ser över allt, från inomhus- till utomhus-miljö, säger Mikael Lisinski, projektledare på Telge Fastigheter.
Här strävar man efter höga betyg – inte bara hos eleverna. Målet är att certifiera den nya skolan med Sweden Green Building Councils certifikat ”Miljöbyggnad”. Det innebär bland annat extra ljudabsorbenter till solceller på taket, gungor anpassade för rullstolsbundna barn och plank av kokosfibrer som minskar ljuden till och från Erik Dahlbergs väg.
