Det fanns planer på att riva det gamla lagerhuset i Eslöv, eller att göra om det till studentlägenheter. Till sist blev det fina bostadsrättslägenheter och en sprucken budget.
Som boende i Eslöv hade han dagligen passerat det kommunägda gamla lagerhuset och funderat på vad man skulle kunna göra av det. Även som vice vd för fastighetsbolaget Midroc Property Development var det naturligt för Peter Syrén att tänka i sådana banor. Här fanns ett välkänt landmärke på den skånska slätten, ett väldigt lagerhus uppfört 1918 och ritat av den världsberömde arkitekten Gunnar Asplund, som hade stått och förfallit alltsedan 1970-talet.
Därför var det välkommet när arkitekt Curt Salomon-Sörensen tog kontakt med Midroc för att utröna om företaget hade intresse av att utveckla lagerhuset till bostäder.
– Kommunen behövde lägenheter och hade fått ett rivningsbeslut. Samtidigt ansågs byggnaden kulturhistoriskt intressant. Det var många som ville bevara den. Så det stod mellan rivning och bevarande. I det läget hade vi och kommunen samma intresse, säger Peter Syrén.
De första idéerna handlade om att bygga om den till studentlägenheter. Det visade sig dock både oekonomiskt och svårt att göra så små lägenheter i den väldiga byggnadsvolymen. Istället bestämde man sig för större lägenheter och bostadsrätter. Midroc fick köpa byggnaden med tillhörande mark på 3?000 kvadratmeter för en symbolisk summa som motsvarade kommunens bokförda värde.
2006 satte projektet igång. I lagerhuset som helt hade byggts i trä bevarades stommen i sin helhet utom på de tre översta planen där skicket var så undermåligt att en stålstomme istället monterades. Byggnaden utformades därefter till ett punkthus med hisschakt i mitten och lägenheter i varje hörn. Fram växte 3 178 kvadratmeter boyta, fördelade på tvåor, treor och fyror från drygt 60 till 170 kvadratmeter, sammanlagt 31 lägenheter i tio plan. De tre översta planen inreddes till fyra penthousevåningar, medan lägenheterna i markplanet fick loftvåningar, trädäck och egna trädgårdar.
Redan före ombyggnaden hade huset sålts på ritning till en bostadsrättsförening för 64 miljoner kronor. Oväntade svårigheter dök dock upp under arbetets gång, och budgeten sprack. Peter Syrén vill dock inte avslöja några siffror.
– Men det blev inte en lika bra affär som om det hade varit ett nybyggt projekt, säger han.
Bland annat stötte man på dolda konstruktioner, som till exempel en betongsilo i sten och betong som fanns i ett av hörnen i huset och vars form och storlek man hade missbedömt.
När projektet slutligen stod klart 2008 hade lagerhuset dock förvandlats till en modern bostadsrättsförening med högt i tak, milsvid utsikt och bevarade detaljer i varje lägenhet.