Städer måste bättre integreras med det ekosystem de befinner sig i. Fastighetsägaren Akademiska Hus och hyresgästen Stockholms universitet utvecklar tillsammans med forskare och arkitekter området Albano till en stadsdel för framtiden.
Grönområden som får växa upp på både fasader och tak och ge utrymme till pollinering och fröspridning, dammar där amfibier kan föröka sig, energisnåla hus med lokalt producerad energi via solceller och vindkraft. Det är några av de lösningar som diskuteras när området Albano i Stockholm ska förvandlas till ett hållbart universitetsområde för utbildning och kunskapsproduktion, samt ett bostadsområde, där hållbara lösningar kan testas storskaligt.
[ Annons ]
– Genom hela projektet har vi stort fokus på social hållbarhet och hållbara ekologiska livsmiljöer. Det handlar om att arbeta med alla aspekter av en hållbar stadsutveckling, inte bara energieffektiva byggnader. Vi går längre än att bara titta på hållbarhet som gröna byggnader, säger Susanne Malmgren, fastighetschef på Akademiska Hus, men poängterar också att materialval och energieffektiviseringar är viktiga aspekter i projekteringsarbetet.
Sedan åttiotalet har diskussionerna kring vad man ska göra med det gamla industriområdet Albano i Nationalstadsparken i Stockholm pågått och under 2000-talet påbörjade Akademiska Hus utvecklingsarbetet. Men det var när de lät en forskningsgrupp utreda hur området kunde utvecklas till en hållbar och levande stadsdel i fas med naturen som planerna fick en ny riktning.
Forskarna konstaterade att stadsutveckling och tillväxt har hittills har skett på bekostnad av andra värden och att vi nu har två stora utmaningar att arbeta med vid stadsplanering. Dels att öka den biologiska mångfalden och dels att minska utsläppen av växthusgaser. Den kraftiga urbaniseringen har utrotat områden som behövs för biologisk mångfald och ett fungerande ekosystem. Därför menar forskarna att man måste ta tillvara på de unika förutsättningarna som finns i ett område.
Albano har möjligheten att fungera som boplats för organismer som lever i semiurbana landskap, som insekter, amfibier och fåglar. Men i dagens stadsmiljö finns många ekologiska barriärer som hindrar arter från att utvecklas. IAlbano ska man därför bygga in ekologiska korridorer, även kallat aktiva grönområden, så att de kan ta sig fram, pollinera och trivas.
– Att Albano ligger i Nationalstadsparken ger oss stora möjligheter och ställer höga krav på att vi samverkar med naturen. Samtidigt är området inte så stort och markytan blir begränsad. Grönområdena har istället fått ta plats på tak och fasader, säger Kersti Hedqvist, tf chef för sektionen för byggnadsplanering vid Stockholms universitet.
Att Akademiska Hus och hyresgästen Stockholms universitet delar synen på hållbarhetsaspekten är en viktig framgångsfaktor i projektet.
– Det har ju varit en drivkraft både för oss och för kunden. Det är ett utmanande projekt med många aktörer, men samtidigt är det mycket givande att jobba med aktörer med så stor framtidstro och engagemang, säger Susanne Malmgren.
