De fungerar när det är molnigt, de kan integreras i byggnaden och de blir billigare. Bakom lyckta dörrar utvecklas nästa generations solceller som spås spela stor roll i utvecklingen av plushus. Wallenstam tror på lösningen och har investerat stort i solcellsbolaget Exeger.
Publicerat 28 januari, 2014

Framtidens solceller utvecklas på KTH

De fungerar när det är molnigt, de kan integreras i byggnaden och de blir billigare. Bakom lyckta dörrar utvecklas nästa generations solceller som spås spela stor roll i utvecklingen av plushus. Wallenstam tror på lösningen och har investerat stort i solcellsbolaget Exeger.

Vi får bara glutta in genom dörren till vad som ska bli världens största fabrik av så kallade Grätzelsolceller (en solcell som efterliknar växternas fotosyntes). Det vi kan ana påminner om ett vanligt tryckeri. Vilket det också delvis är. Finessen är just  att med screentryck printa lager av solceller i tunna skikt på olika material, detta till en bråkdel av priset på dagens kiselsolceller. Bolaget Exeger räknar med ett tillräckligt lågt pris för att man ska kunna klä in hela hus med solceller.

[ Annons ]

Bostadsbolaget Wallenstam har investerat 22 miljoner kronor och är därmed den sjunde största ägaren.

De levererar ström från första fotonen och kostnaden per watt blir betydligt billigare än andra typer av solceller.

Giovanni Fili, vd och grundare för Exeger

– Genom att vara med i det här bolaget ser vi möjligheter att göra energismarta hus i framtiden, säger Elisabeth Vansvik, kommunikationsdirektör på Wallenstam.

Wallenstam har gjort sig kända för satsningar på egen vindel. Som enda fastighetsbolag i Sverige är man självförsörjande på förnybar energi. Dagens solcellsmarknad bedömer de inte som tillräckligt mogen för att satsa på egen solel. Istället plöjer de ner pengarna i vad man hoppas vara framtidens lösning.

– Att ha med Wallenstam är framförallt viktigt för att få in rätt kunskaper i bolaget, så att vi kan ta fram ett bättre erbjudande för fastighetsägare, säger Giovanni Fili, vd och grundare för Exeger.

Till skillnad mot solceller av kisel fungerar Grätzelsolceller bra även när det är molnigt eller när solcellerna delvis skuggas.

– De levererar ström från första fotonen och kostnaden per watt blir betydligt billigare än andra typer av solceller, säger Giovanni Fili.

Men det finns de som menar att priset på kiselsolceller pressats så lågt att själva solcellskostnaden idag har mindre betydelse i kalkylen. I sak rätt, säger Giovanni Fili, men menar att resonemanget måste nyanseras.

– Dels är det väldigt stora skillnader i förhållandet mellan solcell och installationskostnad. Men ännu viktigare är att man med vår teknik kan ha solceller på vilken yta och i vilken färg man vill.

Han tar som exempel att det går att producera skyddande solfilm som samtidigt är en solcell.

– Då blir solcellen bara en ytterst liten merkostnad i sammanhanget.

Den svenska solelsproduktionen har hittills varit mycket blygsam. Många hoppades att det stora genombrottet skulle komma i och med att regeringens halva löfte om kvittning (eller nettodebitering, alltså att man en mörk natt får hämta hem den överskottsel man levererat ut på nätet när solen sken) infriades. Men utredningen menade att det inte är möjligt med dagens momsregler och föreslog istället en skatte-reduktion.

– För oss har detta mindre betydelse. Vi riktar i första hand in oss på kommersiella lokaler där all el som produceras kan användas i huset. Då behövs ingen kvittning, säger Giovanni Fili.

I första fasen satsar de dock på konsumentmarknaden.

– Man pratar om prylarnas internet. När allt fler saker kommer att vara uppkopplade på nätet behöver de också strömförsörjning.

Till 2016 räknar man med att vara igång att tillverka solceller som kan integreras i princip vilken byggnadsdel som helst.

 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]