[ Annons ]

Publicerat 6 maj, 2011

Framtiden är återbrukbara hus

Integrerade solceller, gröna tak och komposterbara material. Arkitekterna har en viktig roll när framtidens energismarta hus ska byggas. Men det finns inga patent­lösningar, menar Sara Grahn, professor på KTH och arkitekt.

Från arkitektkontoret Whites inglasade kontor på Södermalm i Stockholm ser man rakt ut på den svenska stoltheten kring hållbart byggande: Hammarby sjöstad. Mängder av internationella delegationer har besökt stadsdelen för att låta sig inspireras.

[ Annons ]

Sara Grahn

– Det är ett bra exempel på hållbar planering. Av tradition är vi duktiga på helhetstänkande och stadsplanering i Sverige, säger Sara Grahn när vi sätter oss tillrätta i Whites bibliotek.

Sara Grahn delar sin tid mellan att jobba som arkitekt på White och en halvtidsprofessur på KTH i hållbar gestaltning – den första i sitt slag i landet, som hon fick  2008. Professuren är ett tecken på det ökade intresset för grön arkitektur, som har tagit fart på allvar under de senaste fyra–fem åren. För 30 år sedan byggdes enstaka ekologiska experimenthus, idag är energibiten en självklar del av byggprocessen.

De skärpta kraven i  fastighetssektorn – 2019 ska alla hus i EU vara nollenergihus – påverkar givetvis arkitekternas arbete:

– Men det är väldigt mycket fokus på energieffektivitet och siffror. Jag är kritisk mot den här enfrågedimensionen. Det finns så många andra aspekter på hållbart byggande: material, återvinningsmöjligheter och återbrukbarhet. Det intressanta är husets livscykel, säger Sara Grahn.

Hon ser ingen motsättning mellan energi­effektivitet och god form, men samarbetet mellan byggtekniker och arkitekter behöver bli bättre. Utvecklingen av passivhus – energieffektiva hus med tät isolering och effektiv värmeåtervinning – är ett exempel.
–?De byggs inte alltid utifrån ett helhetsperspektiv, och gestaltningen skulle behöva utvecklas om husen ska bli verkligt hållbara. Det är ofta byggtekniker som utvecklar den typen av hus. Vi måste överbrygga glappet mellan tekniker och arkitekter.

Det intressanta är husets livscykel.

De miljöcertifieringar som finns på marknaden kan hjälpa till i detta arbete.
–?Den svenska certifieringen Miljöbyggnad mäter inte bara energi utan även inomhusmiljö, ljusförhållanden, luftkvalitet och kemiska ämnen i byggnadens material. Och det är bra att ha många olika kriterier i byggprocessen – det ställer tydliga krav på oss.

Studentprojekt från KTH:s Sustainable Design Studio under ledning av Sara Grahn.

Vad ser hon då för goda exempel på grön ­arkitektur?
– Jag tycker att den brittiska arkitekten Louisa Hutton på firman Sauerbruch-Hutton gör intressanta saker. Ett exempel är deras projekt Brandhorst Museum i München.

När Louisa  Hutton i höstas kom till Sverige för en föreläsning efterlyste hon en djupare diskussion om vad grönt byggande egentligen innebär: ”Vad hjälper det om ett hus är miljöklassat om människor inte trivs där”, frågade hon retoriskt.
–?Ja, den sociala aspekten av arkitektur är oerhört viktig. Vi bygger hus för människor – det får vi aldrig glömma bort. Folk ska må bra och trivas i sina bostäder, säger Sara Grahn.

Ytterligare ett studentprojekt från KTH:s Sustainable Design Studio

Men det finns inga patentlösningar för framtidens gröna arkitektur, menar Sara Grahn:
–?Jag tror på en mångfald av lösningar baserad på lokala förhållanden. Jag hoppas att vi kommer att se mer av experimenthus, till exempel komposterbara hus eller hus som producerar mer energi än de använder.
–?En annan spännande utveckling är gröna tak, som fångar dagvatten, jämnar ut dagstemperaturer och fungerar som habitat för olika arter. Även  integrerade solceller och solfångare i fasader och tak blir vanligare – och de är ju extra effektiva om man använder dem också som solavskärmning.

I Whites eget kontorshus finns gott om sol­avskärmning, men är det verkligen ett föredöme med sin stora fönsteryta?
– Men det är bra u-värden i fönstren och det finns många andra finesser i det här huset, säger Sara Grahn och pekar på den nakna betongen i interiören.
–?Betongen ingår i ett samverkande temperatursystem som använder vattnet i Hammarby sjö för kylning under sommartid respektive uppvärmning vintertid.

Just sådana samverkande lösningar är en viktig del i framtidens arkitektur. Och det handlar inte bara om det enskilda huset. Det gäller att huset integreras effektivt i en större stadsplan.

Själv håller Sara Grahn på med ett projekt i Solna – ett om- och påbyggnadsprojekt av ett kontorshus från 70-talet. Idén är att bryta upp den stora volymen till mindre enheter, bättre anpassade till stadens skala, vilket underlättar för gångtrafiken i området.
– Vi ska också göra kompaktare byggnadskroppar och tilläggsisolera för att öka energieffektiviteten.

Den tyska arkitektbyrån Sauerbruch Hutton har ritat det prisbelönta energisnåla Brandhorst Museum i München.

Sara Grahn har fullt upp att hinna med att växla mellan sina arbetsuppgifter. Inom kort kommer hennes studenter att lämna in färska arbetsuppgifter:
–?De håller på med en knivig uppgift nu. De ska rita ett högt energieffektivt trähus som ska placeras i Kiruna, där klimatet kan gå från –30 till + 20 grader. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till och hur de genom gestaltning kan möta det extrema klimatet.

Tidigare har de arbetat mycket med ombyggnationer, berättar Sara Grahn – att omvandla gamla fabrikslokaler till nya funktioner. Över huvud taget pekar hon på behovet av långsiktighet, att fundera på hur huset ska användas om 20 år.
– Det gäller att inte bygga fast sig i dagens tekniska lösningar och programmatiska krav. Staden förändras ständigt, och arkitekturen måste vara en del i denna förändring.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]