Slopa det skärpta amorteringskravet och höj bolånetaket. Det föreslår regeringens utredare och möts av bifall från bygg- och fastighetsbranschen.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman tog på måndagen emot betänkandet som innehåller en utvärdering av amorteringskravet och bolånetaket. Redan i förra veckan hade innehållet läckt ut till bland annat Dagens Nyheter, vilket Fastighetstidningen skrev om i fredags.
Det var Finansdepartementet som i april 2023 tillsatte en kommitté, ledd av professor Peter Englund, med uppdrag att analysera befintliga makrotillsynsåtgärder som bolånetak och amorteringskrav. Dels skulle man se hur dessa åtgärder fungerat hittills, dels hur regleringen kan utformas för att hantera risker förknippade med hushållens skuldsättning på ett ändamålsenligt sätt.
[ Annons ]
Kommittén bedömer att en gradvis justering av de nuvarande reglerna för bolånetak och amorteringskrav är möjlig utan att riskerna för den finansiella stabiliteten ökar.
De föreslår att bolånetaket höjs till 90 procent, samt att det skärpta amorteringskravet avskaffas. Den höjda nivån som finns i dag innebär att om lånet överstiger 70 procent av bostadens värde ska hushållet amortera minst 2 procent per år.
– Det är angeläget att mildra amorteringskravet. Men vi tycker också att det är viktigt att upprätthålla en amorteringskultur. Vi föreslår att ett nytt amorteringskrav på en procent av lånet ned till 50 procent, sade Peter Englund på en pressträff där han och Niklas Wykman presenterade betänkandet.
Förslaget togs emot med öppna armar av bygg- och fastighetsbranschen.
– Byggföretagen välkomnar förslaget om ett höjt bolånetak och lättade amorteringskrav. Trösklarna till den ägda bostaden har blivit för höga när olika kreditrestriktioner staplats på varandra, utan en politisk helhetssyn, säger Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen.
Byggföretagen kritiserade kreditrestriktionerna redan när de infördes och har länge pekat på dess konsekvenser.
– När amorteringskraven infördes fick de till följd att nästan 8 000 färre bostäder byggs årligen. Bostadsbyggandet väntas öka något nästa år, ändå påbörjas bara hälften så många bostäder som för tre år sedan. Nu återstår det att se om Finansinspektionen tar till sig av förslagen – för såväl bostadköparna som byggsektorn vore det inte en dag för tidigt, säger Anna Broman.
Bostadsutvecklaren OBOS är också nöjda med de föreslagna reformerna, som de menar kan ge fler unga en bättre chans att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.
– Äntligen ett besked som kan få fler att ta steget att köpa en bostad och få fart på den krisdrabbade bostadsmarknaden. Med en lägre kontantinsats kommer fler av våra kunder och medlemmar få ihop kalkylen, vilket i förlängningen kan leda till ökad produktion i våra fabriker, säger OBOS koncernchef, Daniel Kjørberg Siraj.
Även HSB lyfter fram att förslagen innebär förbättringar för framför allt unga vuxna.
– Förslagen är bra för de flesta låntagare, men unga vuxna är en grupp som har drabbats hårt de senaste åren. Därför borde man åter titta på det färdigutredda förslaget om att införa ett startlån för förstagångsköpare. Det är en lågt hängande frukt, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.
Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, hoppas nu att bostadsminister Andreas Carlson (KD) tar vara på möjligheten att lösa upp knutarna på bostadsmarknaden.
– Regering efter regering har lappat, lagat och misslyckats med att skapa långsiktiga politiska lösningar för en bättre fungerande bostadsmarknad. Ett helhetsgrepp med mer flexibla amorteringsregler för förstagångsköpare, höjt bolånetak och sänkt flyttskatt skulle göra stor skillnad för många svenskar, säger Marcus Svanberg.
