Regeringens utredare har sett över hur Kriminalvården kan genomföra snabbare utbyggnad av häkten och anstalter. Bland annat föreslås en rad undantag i plan- och bygglagen.
Behovet av häktes- och anstaltsplatser väntas öka, bland annat som en följd av att regeringens hårdare kriminalpolitik gör att fler hamnar bakom lås och bom. Bokstavsutredaren Kathrin Flossing Wiklund har i promemorian En snabbare utbyggnad av häkten och anstalter lämnat förslag på en rad åtgärder som ska bidra till en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter.
– Utredaren har lagt fram ett antal förslag som syftar till att fler häkten och anstalter ska kunna byggas, och det på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt. Detta är nödvändigt för att möta Kriminalvårdens platsbehov. Regeringen arbetar för att förenkla och förbättra relevanta regelverk och korta ledtiderna i plan- och byggprocessen. Vi kommer nu att gå igenom utredarens förslag, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Bland annat ska det bli fler nya häktes- och anstaltsplatser genom en förkortad plan- och byggprocess, främst de krav i plan- och bygglagen som bedöms vara mindre relevanta vid byggnation av häkten och anstalter. Det kan även röra angränsande regelverk såsom miljöbalken och fastighetsbildningslagen samt tillhörande förordningar.
Vidare föreslår utredningen att ett expertråd för Kriminalvårdens utbyggnad inrättas, och att Boverket får i uppdrag att ta fram en vägledning för plan- och byggprocessen avseende häkten och anstalter.
– Regeringens omläggning av kriminalpolitiken gör att fler kommer sitta i fängelse och under längre tid än idag. Samtidigt är beläggningssituationen på häkten och anstalter redan mycket ansträngd, och vi behöver göra vad vi kan både på kort och på lång sikt för att öka Kriminalvårdens kapacitet. Jag välkomnar utredningens förslag och ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Platsbristen och behovet av nya anstalter är ett dilemma, vilket Fastighetstidningen skrivit om tidigare. I en intervju med Malin Lövström, fastighetschef på Kriminalvården, så är myndigheten beroende av fastighetsmarknaden eftersom statliga Specialfastigheter inte klarar av att lösa det på egen hand.
När det nu kan bli undantag i plan- och bygglagen kan fler aktörer kliva in. Redan nu finns det exempel på att det blivit en hetare marknad, bland annat två färska affärer hos Intea. Dels har bolaget ingått avtal om förvärv av en kriminalvårdsanstalt i Kristianstad från Specialfastigheter, samt ett avtal med K2A och SBB om förvärv av det nya häktet som är under uppförande åt Kriminalvården i Västerås.
Fakta – några av de viktigaste förslagen
- Det blir möjligt att ge ett tidsbegränsat bygglov för en åtgärd på en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte om det är tekniskt möjligt att återställa platsen eller byggnaden och åtgärden uppfyller någon förutsättning för ett permanent bygglov. Bygglovet får ges för högst tio år, men kan förlängas med högst fem år i taget. Sammanlagt dock inte över 20 år.
- För kriminalvårdsanstalter och häkten får bygglov ges för åtgärder som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser. Det om avvikelsen gäller bebyggelsens omfattning, utformning eller placering.
- Undantag föreslås från krav på att hänsyn till allmänna intressen, kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, kraven på bygglov, rivningslov och marklov och bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder.
- Det föreslås vidare utredning om anstalter och häkten kan prioriteras likt riksintressena i miljöbalken.
- En förenklad bygglovs- och byggprocess för byggande av typhus för häkten och anstalter föreslås.