[ Annons ]

Det går att sätta bullergränsen högre till 65 dB och minska tiden för planprocesser ytterligare menar Stefan Attefall, före detta bostadsminister åren 2010 – 2014.
Publicerat 11 juni, 2015

Före detta bostadsministern vill se fler reformer

Det går att sätta bullergränsen högre till 65 dB och minska tiden för planprocesser ytterligare menar Stefan Attefall, före detta bostadsminister åren 2010 – 2014.

Stefan Attefall, KD, bostadsminister åren 2010 – 2014 hann med 112 lagförslag under sin ministertid, en del av dem har implementerats som lett till kortare plantider och höjda gränsvärden för buller vid bostadsbyggen. Den mest kända reformen är förstås Attefallshus, en utvidgad Friggebod med totalt 25 kvadratmeter som kan föras upp utan bygglov.

[ Annons ]

Stefan Attefall konstaterade i en debattartikel att intresset i regeringen för bostadsfrågor var tämligen ljummet de första åren. Men med stigande bostadsbrist kom engagemanget och till sist SverigeBygget  som blev en viktig alliansfråga under valrörelsen. Ett sent uppvaknande menar Stefan Attefall.

Men mycket mer kan göras, skriver f.d. bostadsministern i SvD. Inom följande områden kan regeringen agera med lagförslag inom ett år:

• Buller. Som ett led i förra regeringens arbete antog nuvarande regeringen nyligen en förordning med riktvärden för buller. Beslutet blev att höja dagens gräns för utomhusbuller på 55 dB till 60 dB för lägenheter under 35 kvm. Det var bra. Men regeringen skulle ha vågat fullfölja förslaget i remissunderlaget och höja till 65 dB för studentlägenheter där man bor under kortare tid och prioriterar centrala lägen.

• Kortare planprocess. I propositionen om en enklare planprocess som riksdagen behandlade våren 2014 antogs fem av åtta punkter. Tre förslag röstades ned; att kommunerna i högre grad kunde delegera beslutsfattande av detaljplaner till kommunal nämnd eller styrelse, att vissa planbestämmelser i detaljplan inte längre gäller efter genomförandetidens utgång och att detaljplanekravet avskaffades i vissa fall. Ett skäl till att oppositionen röstade nej var att alla tekniska följdändringar som krävdes inte fanns med i propositionen. Dessa förslag finns nu framme och är remissbehandlade.

• Instansordning för överklagande av detaljplaner. På regeringens bord ligger ett remissbehandlat betänkande från PBL-överklagandeutredningen, som har haft i uppdrag att förkorta processen. Genom att länsstyrelsen inte längre ska vara en instans för överklagade detaljplaner, utan att första instans blir mark- och miljödomstolen, kan processen kortas med 4,5 månader.

• Fler tillval för hyresgäster. Lagrådsremissen om fler tillval för hyresgäster som förra regeringen lade, och där Lagrådet inte haft någon erinran, är färdig för att läggas till riksdagen. Därmed skulle valfriheten för hyresgäster kunna öka och hyresrättens attraktivitet förbättras.

• Regional dimension. Nu i juni presenterar den parlamentariskt sammansatta Bostadsplaneringskommittén sitt betänkande om en förstärkt regional bostadsplanering. Efter remissbehandling kommer det finnas underlag för beslut.

• Hyresrätt till ägarlägenhet. Införande av möjligheten att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter har utretts och remissbehandlats. Vill man skapa möjlighet för människor att i exempelvis miljonprogramområdena kunna äga sina bostäder utan att behöva ombilda hela fastigheten till bostadsrätter är detta lagförslag ett utmärkt sätt att öka blandningen av upplåtelseformer.

• Reformera hyressättningssystemet. En av de mest laddade bostadspolitiska frågorna är hyressättningssystemet. Det nya system som nu gäller sedan 2011 innebär att hyresgästföreningen och fastighetsägarna i förhandlingar ska tolka bruksvärdet så att lägenheter med bättre kvalitet, service och läge ska kunna ha högre hyra jämfört med lägenheter som i olika avseenden är av sämre kvalitet. Anpassningen till att vikta lägenheternas hyror gentemot varandra utifrån det faktiska bruksvärdet har gått olika snabbt framåt. Konfliktnivån är hög på vissa håll (läs Stockholm stad) och mindre på många andra håll.

Andra åtgärder som kan vidtas i det korta perspektivet är indexering av de så kallade presumtionshyrorna så att mer förutsägbarhet skapas. Den som tecknar ett presumtionsavtal vet då i förväg att hyrorna kan justeras i takt med prisutvecklingen. En annan åtgärd som bör kunna vidtas är att införa en lagstadgad konfliktlösningsmekanism (jämför Medlingsinstitutet på arbetsmarknaden) mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen när man inte kommer överens i hyresförhandlingarna. Allt för att få nuvarande system att flyta bättre och därmed öka intresset att investera i hyresrätter.

 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]