De svenskar som köar för bostad får vänta alldeles för länge visar en rapport. Kötiden för en etta ligger i genomsnitt över två och ett halvt år och ytterligare ett år för en fyra.
Inför Hyresgästföreningens nya rapport om kötider för hyreslägenheter tillfrågades samtliga kommunala bostadsförmedlingar och allmännyttiga bostadsbolag om hur deras bostadsköer ser ut. Var tredje allmännyttigt bostadsbolag har mer än 3 000 personer i sina bostadsköer och en uthyrningsgrad på 99–100 procent. Enligt Hyresgästföreningen har många av dessa svarat att de har kapacitet att bygga mer och ställer frågan varför de inte gör det.
Genomsnittstiden för en etta är över två och ett halvt år och för en fyra tre och ett halvt år. Det gäller alla delar av landet utom i tillväxtregionen där kötiden ökar: en etta i genomsnitt nästan fyra år och för en fyrarummare fem och ett halvt år. Ännu längre är köerna i Stockholms, Uppsalas, Hallands och Norrbottens län.
– Bristen på tillgängliga hyresrätter är en stoppkloss på bostadsmarknaden som får konsekvenser för både arbetsmarknad och tillväxt. Staten och kommunerna behöver ta stora kliv framåt. Det behövs statliga stimulanser och politisk beslutsamhet för att drastiskt minska köerna. Har man 3 000 personer i kö så är det ett tydligt tecken på att det behöver byggas mer. Många bostadsföretag skulle kunna bygga mer, men har inte ett tydligt uppdrag från politiskt håll, säger Jonas Hagetoft, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen och ansvarig för rapporten.
Rapporten visar även att kunskapen om hur många i köerna som är akuta ärenden är låg hos bolagen.
86 procent av Sveriges 290 kommuner uppger att de har brist på hyresrätter. 86 kommuner har även brist på bostadsrätter. På tre år har antalet kommuner som uppger brist på hyresrätter ökat med 12 procent.
Martin Lindvall, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna, menar att Fastighetsägarna under flera år har lyft fram de långa köerna som ett uttryck för en illa fungerande hyresmarknad och att det är absolut nödvändigt att det skapas förutsättningar för produktion av fler bostäder.
– Där subventionsvägen tidigare prövats och misslyckats finns det utrymme för andra lösningar. Vi har gott hopp om att politiska företrädare på nationell och lokal nivå förmår undanröja flera av de hinder som begränsat såväl nyproduktion som rörlighet på bostadsmarknaden, säger Martin Lindvall.