Ny rapport från Riksrevisionen varnar för låga bostadsbidrag. Foto: Wikimedia
Publicerat 27 april, 2017

För låga bostadsbidrag anser Riksrevisionen

Höjs inte bostadsbidragen kommer allt fler behöva söka ekonomiskt bistånd. Den bedömningen gör Riksrevisionen i en rapport som analyserat bidragets effekter under de senaste 15 åren. Bidragen har inte följt löneutvecklingen i samhället.

Bostadsbidragens framtid är en viktig fråga inte minst för att undvika det som kallas för social housing. En rapport från Riksrevisionen, där man studerat bostadsbidragens storlek och effekter, visar att bidraget fortfarande har viss betydelse för de med allra lägst inkomst, men att bidraget inte hängt med i löneutvecklingen. Det leder till att vissa hushåll väljer att inte höja sina inkomster med risk för att bli av med bidraget och att familjer vänder sig till kommunen för ekonomiskt bistånd. Rapporten visar också att det är färre som är berättigade till bostadsbidraget och att den gruppen också lätt fastnar i beroende av bidraget, det gäller i första hand de mest utsatta grupperna i samhället, som utrikes födda från länder utanför EU.

[ Annons ]

Mest negativ har utvecklingen varit för sammanboende med barn där cirka hälften av hushållen med bostadsbidrag också uppbär ekonomiskt bistånd, tidigare benämnt socialbidrag.

– Eftersom ekonomiskt bistånd bland annat ger betydligt högre marginaleffekter vore det olyckligt om bostadsbidragets utveckling ledde till att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd samtidigt med bostadsbidrag, säger projektledare Nils Lundh, på Riksrevionsverket i en kommentar.

För att minska risken för övervältning mot ekonomiskt bistånd rekommenderar Riksrevisionen regeringen att i större utsträckning ta hänsyn till riksnormen för ekonomisk utsatthet när inkomstgränser och beloppsnivåer för bostadsbidraget beslutas.

Riksrevisionen anser också att regeringen bör se över om bostadsbidraget för unga hushåll utan barn är effektivt utformat ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

– Vi ser i vår granskning att personer i hushåll utan barn i genomsnitt ökar sina förvärvsinkomster när de förlorar bostadsbidraget när de fyller 29 år. Resultaten bör tolkas försiktigt, men de talar för att den gruppen troligen har ett begränsat behov av bostadsbidraget, säger Nils Lundh.

 

Fakta:

  • Bostadsbidraget är en behovsprövad förmån som kan sökas av barnfamiljer och personer under 29 år. 1997 fattade riksdagen beslut om att reformera stödet för att öka dess träffsäkerhet, så att det främst tilldelas hushåll med de lägsta inkomsterna.
  • Bostadsbidraget har minskat i värde de senaste 15 åren – i alla fall jämfört med löneutvecklingen. En stor del av bostadsbidragstagarna har disponibla inkomster som ligger under gränsen för låg relativ ekonomisk standard.
  • Taket för inkomst, den maximala lön en person kan ha och fortfarande ha rätt till bostadsbidrag, har stått still under perioden 2000 – 2015 men höjdes något i år – från 117 000 till 127 000 kronor för hushåll med barn. Skulle taket följa inkomstutvecklingen borde det ligga på 194 400 kronor enligt Riksrevisionen.
  • Bostadsbidraget är i högre grad än tidigare koncentrerat till de mest ekonomiskt utsatta hushållen.

Jämförelse dagens maximala bostadsbidrag (nominellt belopp) och om det följt KPI respektive löneutvecklingen.

Hushåll, ett barn                              kronor

Nominellt belopp                              3 450

Om det räknats upp med KPI           3 045

Om det följt löneutvecklingen           4 154

 

Hushåll, tre barn

Nominellt belopp                              5 250

Om det räknats upp med KPI           4 750

Om det följt löneutvecklingen           6 480

Källa: Riksrevisionen

 

Läs hela rapporten

 

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]