Med hjälp av 4 000 sensorer som mäter temperatur, luftfuktighet och flöden ska universitetsområdet i Örebro bli Sveriges mest digitaliserade och hållbara campus. För fastighetsägaren Akademiska Hus blev det inte bara starten på ett nytt sätt att arbeta – utan även ett nytt sätt att hantera coronapandemin på.
Projektet inleddes i oktober 2018 när Örebro universitet och Akademiska Hus skrev under ett samarbetsavtal som resulterade i den gemensamma satsningen Örebro Campus Lab. Det är Akademiska Hus hittills största digitaliseringsprojekt och enligt Peter Karlsson, innovationsledare på Akademiska Hus, var Örebro universitet ett perfekt pilotprojekt.
– Vi hade prövat scanning och satt upp sensorer på andra ställen, men det här var första gången i den här storleken. Vi behöver piloter för att testa teknik och Örebro universitet fungerade väldigt bra eftersom de redan arbetade mycket med den här typen av frågor. Dessutom är det en lagom storlek på campus, så vi bedömde att det var ett bra ställe att börja på, säger han.
[ Annons ]
Systemet är en symbios mellan de 4 000 sensorerna och den digitala tvilling som Örebro universitet blev först i Sverige med, efter att Akademiska Hus och lärosätet förra sommaren scannade hela Campus Örebro invändigt och utvändigt. Det ger en översikt av området som tillsammans med sensorer och boknings- och driftsdata ger en bild av hur hela campus nyttjas; vilka rum som bokas oftare eller mer sällan än andra och vad det i så fall kan bero på.
– Vårt fokus ligger på slutanvändarna och hur vi kan skapa ett mer attraktivt campus. Men vi tror samtidigt på det fysiska mötet. Genom den här typen av data kan vi se flödena och anpassa lokalerna efter det. Vi sparar samtidigt energi genom effektiviserad drift. Hållbarhet blir lite av en automatisk följd av det här sättet att arbeta, framför allt eftersom vi kan bygga mindre och rätt tack vare den data som digitaliseringen ger oss, säger Peter Karlsson.
När coronapandemin slog till kunde det inte ha kommit mer olägligt för teamet. Men Peter Karlsson säger att de snart insåg att de var på rätt spår och att arbetet blev ännu viktigare. De tvingades emellertid att ställa om fokus en aning.
– Innan handlade det till stor del om att förstå lokalnyttjandet, men med corona blev vi tvungna att tänka mer på framtiden, och hur pandemin påverkar oss människor på lång sikt. Det är precis den här typen av data man behöver i en kris. Det är jättebra att vi kan styra flödena och därmed minimera smittorisken vid en pandemi. Men vi kan även snabbt se när livet börjar återgå till det normala igen, genom att mäta flödena och hur mycket de olika rummen nyttjas, säger Peter Karlsson.
En nyckel till att få ut relevant data är att veta hur många människor som befinner sig i ett rum, vilket de 4 000 sensorerna är kapabla till.
– Kameror är ganska bra på att upptäcka människor, men då kommer integritetsaspekten in. Så vi har i stort sett undvikit dem. Man kan även logga wifi-uppkopplingar, men det är heller inte bra ur integritetssynpunkt. Vi har i stället satt upp bågar i taken som mäter in- och utpassager med IR, som identifierar de värmekällor som går in och ut ur rummet, säger Peter Karlsson.
Integritetsfrågan är alltid relevant när man digitaliserar. Många är tveksamma till att bli kartlagda och regelverken blir snabbt föråldrade när ny teknik implementeras. Därför har det varit viktigt för Akademiska Hus och Peter Karlsson att vara tydliga med vad syftet är med den specifika tekniken.
– Vi mäter ju inte för att se om du är på jobbet, utan vi mäter för att förstå hur lokalerna nyttjas. Det gäller att vara tydlig inför kunden. Sedan har vi ju en lagstiftning som gör att man faktiskt tänker till och inte sätter upp saker man inte behöver, säger han.
Det digitala systemet är i fullt bruk och sensorer i de gemensamma lokalerna samlar in nyttig data var tionde minut. Det som återstår är kontoren, där Akademiska Hus avvaktar på grund av integritetsskäl. Anledningen är Privacy Shield, ett avtal mellan USA och EU om hanteringen av persondata i kommersiellt syfte. Men Akademiska Hus ligger inte på latsidan.
– Vi vill bygga digitala tvillingar över hela beståndet, och kunna plocka in data så att alla 300 000 studenter som studerar, forskar och arbetar i våra lokaler varje dag ska få en bättre upplevelse, säger Peter Karlsson.
TRE DIGITALA STEG MOT BÄTTRE NYTTJANDE AV DE ALLMÄNNA UTRYMMENA
1. Installera sensorer och skapa en digital tvilling, exempelvis genom att skanna byggnader, för att få överblick över lokalerna.
2. Utifrån datan – ställ frågan om ni har behov av samtliga lokaler, eller går flödena att dirigera om så att nyttjandet blir jämnare?
3. Om vissa lokaler ofta står tomma, applicera en form av delningsekonomi och överväg att hyra ut ytorna till tredje part för att hantera dalarna i nyttjandet.
