I artikelserien Bostadspusslet har vi samlat tankar och idéer om alternativa sätt att få fram fler bostäder. Mer rörlighet, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna, men underlätta gärna också för inneboende.
– Den svenska bostadsmarknaden har länge präglats av strukturella problem. När regeringar av olika kulör varit njugga med reformer har såväl marknadsaktörer som konsumenter behövt förlita sig på nytänkande och beteendeförändringar. Det kommer vi att få se mer av framöver, men jag hoppas samtidigt att det kompletteras med bostadspolitiska reformer som ger utrymme för mer av detsamma.
Vilket av alternativen har störst potential?
– Av det som lyfts förblir effektiva flyttkedjor det viktigaste för att matcha utbudet till konsumenternas bostadsdrömmar och behov. Det betraktar jag å andra sidan mindre som ett alternativ till andra åtgärder, utan mer som en effekt av såväl byggande som transaktioner på bostadsmarknaden. Den politiska utmaningen är att få lokal planering för bostadsbyggande att samverka med regler för beskattning, hyressättning och andra incitament som främjar önskad rörlighet på marknaden.
– Att hyra ut del av sin egen bostad är en värdefull möjlighet när boendekostnader stiger och boendeytan är så ojämnt fördelad. Men inte nödvändigtvis på det sätt som beskrivs i artikeln.
Så hur bör/kan det utformas?
– Med inspiration från bland annat Norge ser vi redan exempel på hur bostäder byggs, eller byggs om, för att rymma en separat uthyrningsdel. Möjligheterna är störst i villor och radhus, men även i lite större lägenheter. En sådan utveckling ryms även i det här beskrivna downsizing och konvertering. Här, liksom för övriga alternativ, handlar det om att utforma rätt incitament. Vilka är drivkrafterna för att bygga om del av bostad för uthyrning, hyra ut en tom bostad på den vita marknaden, lämna en bostad som blivit för stor och så vidare?