Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 19 april, 2023

Fler surdegar ska upp till ytan

Ett decennium av låg ränta har uppmuntrat oss alla att ta risker, såväl banker som fastighetsbolag. Nu oroas Annika Winsth av att fler surdegar kommer upp till ytan.

Vi befinner oss i ett mycket svårbedömt läge, oavsett om man agerar centralbank, aktör i räntemarknaden eller i fastighetsbranschen. Uppenbart finns det spänningar i de ekonomiska systemen som riskerar att brisera och kasta oss ut i ett sämre ekonomiskt läge, eller än värre i en kris.

Centralbankerna är tydliga med att de är på sin vakt, att de står beredda att agera om så behövs och att de har verktyg och instrument på plats. Det är ett budskap som ska lugna, men är sannolikt också till viss del sant. Mycket har hänt sedan finanskrisen 2008 vad gäller såväl regleringar som den erfarenhet som har byggts upp.

[ Annons ]

Men trots det känner jag oro. Det otäcka med kriser är nämligen att vi inte ser dem förrän de har briserat. Och då är det för sent. När de väl inträffat handlar det snarare om att mildra effekterna och i efterhand reglera så att vi inte gör om samma misstag igen. Problemet är att det i stort aldrig är samma kris som dyker upp, utan något som vi inte förberett oss på.

Det är därmed klokt att utgå ifrån att de banker som hittills haft problem inte är ensamma om att ha fattat mindre välavvägda beslut med för stort risktagande. Det beteendet finns sannolikt i flera branscher, hos enskilda företag och hushåll runt om i världen så och i Sverige.

Mer än ett decennium av låg ränta har uppmuntrat oss alla att ta risk. Det blir snabbt problematiskt när räntan chockhöjs. Det som igår var en rationell investering eller placering kan därmed snabbt bli en risk som inte går att ta sig ur.

Det är därmed även klokt att utgå ifrån att det är fler surdegar som ska upp till ytan. Ju mer räntan höjs, desto mer obalanser pressas fram. Frågan är bara hur snabbt de kommer. Går det alltför fort är risken att marknaderna, eller för den delen centralbankerna, inte hinner hantera dem utan att det får kostsamma spridningseffekter. Därav vikten av att vara lyhörd.

Men trots de varningar vi har fått hör jag fortfarande alla möjliga argument till varför vi inte behöver oroa oss denna gång. Att riskerna inte är så stora, att beslutsfattare agerar och räddar oss om så behövs, eller att problemen redan ligger bakom oss. Hittills har centralbankerna agerat klokt och har vi tur så går det vägen. Det särskilt som de kriser som har poppat upp tycks få centralbanker att åtminstone ta ett halvt steg tillbaka och signalera mer ödmjukhet inför framtiden.

Men det är viktigt att inse att åtstramningarna redan nu, vilka är de största sedan mitten av 90-talet då vi införde oberoende centralbanker och inflationsmål, har skapat stor stress för många. Fortsätter räntan upp kan det få bägaren att rinna över. Psykologin i marknaden kan snabbt få ett felaktigt beslut att ge ringar på vattnet som skapar ny osäkerhet med påverkan på de finansiella systemen och därmed ekonomierna.

I nuvarande läge är det klokt att ta de varningar vi har fått på allvar. Vi vet inte ens om centralbankerna har höjt klart. Att det finns fler surdegar som ska upp till ytan kan vi nog vara rätt säkra på. Frågan är bara var och när?

Annika Winsth

Gör: chefsekonom på Nordea

Mer om: Efter studier i Lund anställdes hon på finansdepartementet och gick därefter till Nordea 1994. Sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Twitter: @annikawinsth

Läs fler krönikor av Annika Winsth »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]