Under 2023 har fjärrvärmebolagen höjt priserna med i genomsnitt 8 procent. Det är den högsta höjningen sedan 1996. Det visar den årliga Nils Holgersson-undersökningen.
Höjningar av fjärrvärmetaxan är fastighetsbolagen vana vid. De har höjts med mellan 0,1 till 5,2 procent sedan 1996. Men under 2023 kom chockhöjningen 8 procent i genomsnitt. Och risken är att ökningen av priserna fortsätter även under 2024. En tung faktor är global brist på biobränsle med kriget i Ukraina som trycker upp priserna, till det vår svaga krona.
Kartläggningen visar att 10 fjärrvärmebolag har höjt priserna med 20 procent eller mer. Ytterligare 76 fjärrvärmebolag höjde priset med 10 till 20 procent.
[ Annons ]
– Aldrig tidigare har vi sett så stora prisökningar på fjärrvärme som i år. Det är klart att det blir kännbart för kunder när värmekostnaderna stiger så dramatiskt på kort tid, säger Louise Wall, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Hon anser att regeringen bör utreda hur kundernas ställning kan bli starkare och i närtid återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet.
Nu är skillnaderna mellan fjärrvärmebolagen stora, visar årets Nils Holgersson-undersökning.
I Falköping höjer Solör Bioenergi fjärrvärmepriset med 31, 9 procent – ett bolag som äger sju av de tio fjärrvärmenät med högst fjärrvärmepriser i landet. Andra storhöjare är Eda energi (29,6 procent) och Bromölla Fjärrvärme (28,9 procent). Bland de större bolagen är det Eon som höjt mest med i snitt 14 procent.
Noterbart är att Konkurrensverket i somras meddelade att man inlett en fördjupad utredning av Eon som i början av 2023 höjde priset på fjärrvärme för kunderna i Malmö med 20 procent för företag och 13 procent för villor. Även Solör Bioenergi ska granskas för missbruk av sin dominerande ställning som fjärrvärmeleverantör i Falköpings kommun. Båda utredningarna pågår.
Nyligen meddelade Stockholm Exergi sina kunder att priset på fjärrvärme går upp 12 procent 2024. Mårten Haraldsson, expert på konsultbolaget Profu, konstaterar att de prishöjningar som aviseras inför 2024 mycket väl kan bli i paritet med 2023, eller inte osannolikt än högre.
– Jag kan bara instämma i den bild som ges av Energiföretagen. Det är sanktionerna mot Ryssland och energikrisen som skapat en brist på biobränsle i stora delar av Europa. Förra året gick priserna upp runt 10 procent och i år mellan 60 till 100 procent.
Den stora eftersläpningen beror enligt Mårten Haraldsson på att kontrakt på bränslen brukar tecknas på sommaren och löper 12 månader.
– Men man kunde se tendenserna redan förra året. De som var tidigt ute i prisdialogen gjorde betydligt mer modesta höjningar eftersom de ännu inte sett vart det var på väg, säger Mårten Haraldsson.
Är detta något som fjärrvärmekonsumenten bara får tugga i sig helt enkelt?
– Jag vill nog inte ha någon åsikt om det. Men jag konstaterar bara att energibolagen hanterar denna kostnadsökning väldigt olika beroende på ägardirektiv eller att man har en ekonomisk buffert. Men det är i sig väldig olyckligt för fjärrvärmens framtid, säger Mårten Haraldsson.
Han menar att de stora prisökningar som nu sker innebär en stor risk för fjärrvärmebranschen.
– På kort sikt är det en förtroendefråga. På längre sikt en fråga om konkurrenskraft. Detta leder såklart till att kunderna ser om sitt hus, säger Mårten Haraldsson.
Dels handlar det såklart om att kalkylerna för energieffektiviseringsåtgärder blir betydligt förmånligare, och därmed ett minskat behov av fjärrvärme. Men värmepumpsalternativet, som visserligen gick upp i pris förra året, kommer att övervägas av allt fler.
Fakta/ Nils Holgersson-undersökningen
Kartläggningen är baserad på en månadsfördelning av värme- och flödesbehov samt ett tydligt definierat effektbehov. Det beräknade fjärrvärmepriset består av fast pris, effektpris samt energi- och flödespris.
Underlaget är till största delen hämtat från Energiföretagen Sveriges prisstatistik och avser fjärrvärmepriset i kommunernas centralort.
