Fjärrvärmejätte valde bergvärme

Ibland möter fjärrvärmen ordentlig konkurrens. Till den nya stadsdelen i norra Sigtuna blev det istället en energilösning med solvärme och bergvärmepumpar. Det blev billigare, trots att det finns fjärrvärme i närområdet.

Under hösten har schaktmaskinerna bökat runt på åkermarken norr om Sigtuna. Stadsdelen Sigtuna Stadsängars slutmål är cirka 900 bostäder fördelat på villor, bostadsrätter och hyreshus. I slutet av 2018 ska de första hyresgästerna kunna kånka in sina bohag. Höga ambitioner inom hållbarhet utmärker planerna, som drivs av exploateringsbolaget Sigtuna Stadsängar. Detta har också belönats med 2014 års Green Building Award för hållbar utveckling av ett nytt område.

[ Annons ]

Det är energikoncernen Eon som står för den vinnande värmelösningen. Den ingående energitekniken kan i sig inte beskrivas som innovativ. Det är snarare kombinationen av olika befintliga tekniker och den stora skalan på systemet, som kan ge epitetet unik.

Eon valde att satsa på solfångarparker på marken. Varmvattnet från dessa ska klara husvärmen från april till september, och samtidigt ladda upp ett marklager med värme. Under den kalla årstiden hämtar bergvärmepumpar värme och varmvatten från lagret.

Alla byggnader i Sigtuna Stadsängar ska få värmen genom ett lokalt värmenät, vars temperaturer är lägre än vanlig fjärrvärme. De låga temperaturerna bättrar på förutsättningar för energieffektiv drift av värmepumparna. Dessutom underlättar lågtemperatur möjligheten att fånga upp restvärme, från exempelvis en livsmedelsbutik.

– Vi utvärderade enligt Breeam Communities (miljöcertifiering för större stadsprojekt). Eons lösning fick höga poäng genom låga co₂-utsläpp och de lokala energikällorna i fastigheterna, säger Kim Hultén, som är verksamhetschef vid Sigtuna Stadsängar.

Teresa Mattisson, försäljningschef vid Eon, berättar mer om lösningarna i Sigtuna.

Solvärmen tillsammans med bergvärmen ska stå för 80 procent av energin.

– Vi räknar med att solvärmen tillsammans med bergvärmen ska stå för 80 procent av energin, sedan tillkommer el till värmepumparna,

Området ska också förses med ett minikraftverk som ska drivas med biodrivmedel, och som alstrar el och värme. Det kommer även finnas solceller, som ska ge el bland annat till värmepumparna.

Sigtuna Stadsängar bedömde att detta blev mer kostnadseffektivt än fjärrvärme, som i Sigtuna drivs av Fortum Värme. Det bedömdes också att Eons värmelösning hade lägst klimatpåverkan.

Eon driver fjärrvärme på många orter, men i Sigtuna blev det alltså en helt annan värmelösning.

– Det började med att NCC kontaktade oss om planerna i Sigtuna. De vill ta fram energilösningar med hög hållbarhet. Vår idé var att försöka matcha lokala förutsättningar och exploatörens vision. Då måste vi också hamna på en prisnivå som gör det intressant för de boende. Det ska också vara ett robust system, som motsvarar fjärrvärmen i trygghet och enkelhet, konstaterar Teresa Mattisson.

Hon känner inte till någon liknande lösning i Sverige. Men projektet kan knappast beskrivas som ett utvecklingsprojekt med oprövad teknik.

– De olika teknikdelarna är beprövade. Det är ett nytt sätt att sätta ihop tekniken, och så har vi skalat upp den.

Att den valda tekniklösningen inte tidigare prövats i Sverige, beror på fjärrvärmens starka ställning, förklarar Teresa Mattisson.

– Fjärrvärmen är väl utbyggd, men nu kommer alternativen till förbränning. Vi ligger också långt framme inom geoenergi, och nu går vi mot storskaliga anläggningar.

Är fler liknande värmelösningar på gång i andra områden?
– Absolut, det är jag helt säker på.

Mer konkret blir hon inte, men konstaterar att mycket är på gång.

– Men detta är inte slutet för fjärrvärmen, vi ser det som ett kompletterande system. Framför allt då i större städer som Stockholm, där det byggs så mycket att befintlig fjärrvärme inte räcker.

– Vi tror att framtidens värmeenergi kommer från många fler källor. Vi ser nu hur en helt ny energivärld växer fram.

Eons värmelösning vinner gillande från politiskt håll. Till exempel från Ronnie Lundin (s) som är vice ordförande i bygg- och trafiknämnden:

Detta är ett nytt sätt att tänka inom uppvärmning, som jag tror kan fungera i mindre områden en bit från fjärrvärmen.

– Detta är ett nytt sätt att tänka inom uppvärmning, som jag tror kan fungera i mindre områden en bit från fjärrvärmen. Nu blir det möjligt att testa det ordentligt.

Han pekar på Fortums prissättning som förklaring till att fjärrvärmen föll bort. Han har sett det på andra håll i kommunen.

– Kommunen har ju sålt fjärrvärmen till en privat aktör, som nu haft en monopolmarknad i 15 år. Vi har andra områden i kommunen, med fjärrvärmen alldeles utanför, men där det bara blivit värmepumpar.

Sedan pekar Ronnie Lundin på en omständighet som gav solvärmen möjlighet att konkurrera, att byggen med solfångare gav rabatt på markkostnaden. Överskott från solvärmen kan sedan säljas ut till Eons nät.

Fortum värme fick alltså inte installera fjärrvärme i området. Men det tycks vara ett undantag, att döma av försäljningschefen Mikael Berglöf:

– Vi har minst 95 procent täckningsgrad bland nyproducerade bostäder i Stockholmsområdet, säger han.

– Men det kan vara sunt att fjärrvärmen inte installeras i alla områden. Att det finns konkurrens tvingar oss att skärpa oss.

Mikael Berglöf är inte övertygad om att det var bättre totalekonomi och miljöprestanda som gjorde att fjärrvärmen fick nobben.

– Vår fjärrvärme bedömdes inte tillräckligt häftigt konceptuellt. Jag påstår att graden av innovation var avgörande, man vill ju kunna sälja det nya området som innovativt. Då bedömdes fjärrvärmen som mossig, säger han.

Mikael Berglöf framhåller att fjärrvärmen har många styrkor. Men det räcker inte när allt fler värmeköpare börjar kräva innovation och nytänkande.

– Vårt bolag har nog varit dåliga på att berätta allt vi gör för att utveckla fjärrvärmen. Vi har moderna kraftvärmeverk, bra leveranssäkerhet och kunderna kan styra sin fjärrvärmecentral och se statistik i realtid, säger han.