För att få ut mesta möjliga av en fjärrvärmecentral bör den få översyn ett par gånger om året. Vissa saker kan man som normalhändig fastighetsägare själv kontrollera.
Det går att köpa på sig en massa prylar för att få en effektivare fjärrvärmecentral. Men innan plånboken halas fram bör man se till att befintlig utrustning går optimalt. Med vardagligt ”gnetande” går det ofta att uppnå en rejäl energibesparing.
[ Annons ]
– En enkel funktionskontroll kan de flesta göra själv. Men kommer det till tekniska åtgärder efter kontrollen, så ska man avstå om man inte är kunnig och behörig, säger Annette Sverlinger vid Armatec AB som tillverkar fjärrvärmecentraler.
Särskilt varnar hon för försiktighet med inställningar i reglerdelen.
– Det är okej att titta och justera börvärden på värmekurvan, men jag vill varna för att göra stora ändringar om man inte är kunnig.
Vid en mer djupgående funktionskontroll så ska fjärrvärmecentralen i samverkan med huset radiatorsystem granskas. Radiatorsystemet kan behöva injusteras för att funktionen och värmefördelningen ska bli optimal.
Ett bra styrsystem underlättar och gör fastighetsförvaltningen effektiv. Men det finns anledning att tänka efter både en och två gånger innan man investerar i ny teknisk lösning.
Ett byte av styrsystem sker ofta i samband med andra åtgärder – slitna växlare, pumpar, ventiler byts och hela systemet trimmas in – därför är det ofta svårt att veta hur stor del av besparingen som bör tillgodoräknas det nya styrsystemet.
Men för att uppnå de riktigt stora besparingarna på 20 – 30 procent enbart med bättre styrning krävs det nog att utgångsläget varit rejält dåligt. Vad som än utlovas i reklamen så finns det en gräns för hur effektivt ett styrsystem kan vara, sen sätter fysikens lagar stopp. Vill man ha till exempel 21 grader i lägenheterna måste det tillföras en viss mängd värme. Vill man minska sin energitillförsel mer än så får man göra något åt husets klimatskal.
– Det som framförallt händer när man sätter in ett nytt styrsystem är att det blir lättare att få återkoppling på hur byggnaden beter sig. Styrsystemet är inte alltid lösningen, men kan skapa förutsättningar. Ett bra styrsystem ger bra information och tydliggör brister och fel i byggnaden. Det kräver i sin tur att man i förvaltningen har kompetens och är intresserad av att jobba med dessa frågor, säger Jan Thorsson, energiexpert på Fastighetsägarna GFR.
Rent regelmässigt fungerar nya styrsystem egentligen inte annorlunda. Det man uppnår är en mer automatiserad funktion och möjlighet till övervakning. Samma besparingseffekt går i många fall att uppnå med den utrustning man redan har.
Vid en eventuell upphandling bör man ta reda på vilka kostnader, utöver själva investeringen, man binder upp sig för. I ett system med finessen att kunna övervakas centralt så ska också någon ha betalt för tjänsten att sitta och göra just det. Bygger styrningen på väderprognoser är prenumerationen på dessa inte gratis. Har man detta i bakhuvudet så blir nog kalkylen mer rättvisande.
Om man förväntar sig att energikostnaderna ska kapas rejält om man satsar på prognosstyrning lär man bli besviken. En stor del av värmekostnaderna består av tappvarmvatten, vilket inte påverkas. Men det kan vara en hjälp att hålla en jämnare temperatur, vilket egentligen är en komforthöjning. Jan Thorsson är tveksam:
– Jag tycker att tekniken kan vara intressant. Men affärsmodellerna är uppbyggda så att kunden blir beroende av ett företag som man ska betala för abonnemanget. Man spar främst under ett antal veckor under vår och höst när det är stora temperaturväxlingar, men prenumerationen kostar hela året.
Vi ser en teknikutveckling mot allt mer automatiserade produkter. En teknik som kommer är att reglera med hjälp av innegivare (så kallad återkopplande reglerteknik) istället för utegivare. Fördelen med innegivare i huset är att man kan undvika att styrsystemet ”panikhöjer” värmen vid en köldknäpp.
Innegivarna känner av hur mycket värme som finns lagrad i huset så att värmetillförseln i stället kan ske successivt. En del leverantörer låter påskina att man i sina system har en unik formel för att beräkna husets förmåga att lagra energi, fast det egentligen är ren grundläggande fysik.
__________________________________________________
Åtgärder du kan utföra själv:
Inga kärvande ventiler– Granska styrventilerna, så att de är lättrörliga vid manuell drift. Drag/vrid på handmanövreringen från ändläge till ändläge. Rörelsen ska gå utan motstånd. Ta inte till största rörtången om de fastnat, utan ring på service.
Håll koll på trycket– Kolla att värmesystemet har rätt drifttryck. Kolla tryckfall över filter på primär- och sekundärsidan. Vanligen finns manometer som visar tryckfallet. Högt tryckfall tyder på igensatt filter.
Spana efter läckor– Kolla att säkerhetsventilen fungerar. Vrid eller lyft på ventilen. Undersök att inga läckage förekommer.
Åtgärder där du bör ta hjälp av en yrkesman:
Rensa filtren – Koll av filter på primär- och sekundärsida bör göras regelbundet. De kan vara delvis igensatta och behöva rengöras. Sätts de ofta igen kan det vare ett tecken på att radiatorsystemet börjar rosta sönder.
Pump-transplantation? – Cirkulationspumpen kan bytas efter 10-15 års drift. En modern pump drar mindre ström, dels genom en
effektivare motor, dels genom att den är tryckstyrd och känner av belastningen. Detta kan även spara värme.
Håll växlarna rena– Efter att ha varit i drift länge kan värmeväxlarna få beläggningar och tappa i effektivitet.
Finlira styrningen– Kontroll av inställningarna för reglerfunktionen behöver ofta göras vid olika utetemperaturer för att hitta rätt styrkurva för huset. Temperaturgivarnas funktion är viktig så att är- och börvärden i regleringen blir lika.
Låg returtemperatur–?Returtemperaturen till fjärrvärmen ska inte vara för hög. I såna fall arbetar värmesystemet inte effektivt.
