Den finska riksdagen väntas fatta beslut om att EU-kommissionens förslag om miniminivåer för energiprestanda strider mot subsidiaritetsprincipen.
Fastighetstidningen har i en serie artiklar tagit reda på hur Sveriges EU-parlamentariker ställer sig till kommissionen vill införa tvingande krav på miniminivåer för energiprestanda i byggnadsbeståndet.
Hittills har samtliga intervjuade (S, L, Kd, M och Sd) varit överens om att kraven behöver omformas med större flexibilitet för medlemsstaterna och ta hänsyn till skilda nationella förutsättningar.
[ Annons ]
Däremot har de svenska parlamentarikerna olika syn på huruvida kommissionens förslag respekterar subsidiaritetsprincipen. Det är alltså den i fördraget viktiga närhetsprincip som avgör när EU får agera i stället för medlemsstaterna på de områden där EU har icke-exklusiva befogenheter.
Exempelvis säger Sara Skyttedal (KD) att ”kommissionen misslyckas med att hålla sig inom ramarna för vad som kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen”, medan Jytte Guteland (S) menar att ”när det kommer till energieffektivisering och klimatpolitik har de enskilda medlemsländerna och EU delad kompetens.”
I regeringskansliets faktapromemoria görs bedömningen att kommissionens förslag respekterar subsidiaritetsprincipen.
Men i Finland har man nu beslutat sig att markera mot förslaget. I fredags beslutade Stora utskottet, som bereder den nationella politiken i anknytning till Europeiska unionen, att Finland ska driva linjen att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
