”Finansdepartementet lär behöva stiga in”

Riksbanken och regeringen beskriver ekonomin som god och stark samtidigt som tydliga svaghetstecken finns på många håll. Det finns goda skäl för finansministern att spendera innan det är för sent, menar Annika Winsth.

Annons:

Annons:


Den globala riskaptiten har ökat den senaste tiden. Investerare uppfattar risker så som Brexit, handelskonflikten mellan USA och Kina med flera som något lägre idag än för någon månad sedan. Det håller aktiemarknader under armarna och har fått räntor med längre löptider att stiga något. Men läget är bedrägligt och möjligen är det en alltför optimistisk tolkning. Ett bakslag ligger ett Trump-twitter bort. Stämningsläget kan snabbt svänga.

Konjunkturellt blir det allt tydligare att global efterfrågan dämpas. Risken för recession i USA är inte överhängande, men det finns många framåtblickande indikatorer som pekar åt att det blir värre innan det blir bättre. Den amerikanska centralbanken, har för tillfället signalerat paus i räntesänkningarna, men det går inte att utesluta att Fed ser sig nödgade att sänka räntan igen under vårvintern.

INSPIRERAS AV:
Alla människor och organisationer som idag världen runt står upp för demokratin. Den är skör och testas hårt på många håll, det är mycket oroväckande.

Kina bromsar in mer tydligt. Handelskonflikten, men också global avmattning och inhemska strukturella utmaningar pressar tillväxten. I euroområdet går inte minst Tyskland mycket svagt. Tyskland är en global spelare, men för övriga europeiska länder är inomeuropeisk handel mer central. Med andra ord det känns när Tyskland växlar ned.

Oavsett geopolitiska risker lär den globala efterfrågan vara dämpad det närmaste året. Räntemarknaden bör då bottna något halvår tidigare det vill säga under första halvåret 2020.

Svensk ekonomi visar tydliga svaghetstecken och har gjort så en tid. Allt från vikande bygginvesteringar till mer försiktiga hushåll och kommuner som inte har råd att anställa. Risken är stor att Sverige går in i en lågkonjunktur, det vill säga att resursutnyttjandet är lägre än normalt. Det betyder inte kris – en lågkonjunktur kan även vara mild. Det är dock sällan som ekonomin viker från toppen och stannar på normalläge, där vi är nu, och sedan stiger igen. Historien är tydlig, resursutnyttjandet blir lägre än normalt i en nedgång.

Illustration: Johan Isaksson

Det är därför bekymmersamt att såväl Riksbanken som regeringen beskriver svensk ekonomi som god och i vissa avseenden som stark. Konjunkturpolitik verkar med viss eftersläpning. Regeringen och myndigheter ska göra sitt bästa för att skapa så stabila konjunkturcykler som möjligt. Små svängningar där såväl överhettning som kriser undviks.

Det gör man bäst genom att agera i god tid. Att vänta till ekonomin är i lågkonjunktur blir försent. Då blir risken överhängande att avmattningen övergår i en onödigt djup lågkonjunktur och eventuellt än värre i kris.

I den miljön signalerar Riksbanken räntehöjning och dessutom är verktygslådan rätt tom. Finansdepartementet lär behöva stiga in. Finansministern vill ersätta överskottsmålet med balansmål, det ger henne dryga 15 miljarder att spendera. En början, men frågan är om det räcker. Inte minst kommunerna står inför stora utmaningar. Många väljare är uppenbart också oroliga för grundläggande svensk välfärd. Det är klokt att ta på allvar om inte politiska ytterfalanger ska få än större inflytande.

Annika Winsth, 
har varit chefsekonom på Nordea sedan 2008 och sitter i styrelsen för Lunds universitet samt i styrelsen för Utrikespolitiska Institutet.

Annons: