Juryn har fattat beslut om vilka sex fastighetsbolag som blir finalister i tävlingen Allmännyttans bästa klimatinitiativ 2024.
Det var rekordmånga som anmälde sig till tävlingen i år och konkurrensen om finalplatserna var hårdare än någonsin.
Frida Hansson, tävlingsgeneral och projektledare på Sveriges Allmännytta, säger att juryn därför fick diskutera mycket och länge kring bedömningen.
– Det märks tydligt att våra medlemmar verkligen tar den gröna omställningen på allvar. Vi ser i år en tydlig utökning i omställningsfrågan kring att inkludera projekt inom återbruk och biologisk mångfald. Projekt vi inte alls har sett i samma utsträckning förut, säger Frida Hansson.
[ Annons ]
Sveriges Allmännytta arrangerar tävlingen för femte året i rad, och antalet bidrag har ökat för varje år. Tävlingen är indelad i två olika storlekskategorier för att inkludera företag i alla storlekar.
De tre finalisterna i kategorin Små- och medelstora bolag är Strömstadsbyggen AB, Ronnebyhus och Götenebostäder.
I ett av Strömstadsbyggens bostadshus höll ett kommunalt datacenter på att byggas i en av bottenlokalerna. Företaget startade då ett pilotprojekt för att se hur de kunde återanvända spillvärmen från datacentrets kylsystem.
– Vi som allmännyttigt bolag har ett ansvar i att tänka hållbart, och att genomföra projekt där flera aspekter av hållbarhet går hand i hand är nödvändigt för att de ska lyckas på lång sikt, säger Tobias Kristiansson, VD på Strömstadsbyggen AB.
I Ronneby skulle ett 1950-talshus med 27 lägenheter rivas för att ge plats åt en ny byggnad. Men när Ronnebyhus genomförde noggranna beräkningar och djupare analyser upptäckte de att en helrenovering inte bara var ekonomiskt fördelaktig, utan även kunde skapa fler lägenheter och minska miljöbelastningen.
– Besiktningen visade att gammalt inte nödvändigtvis betyder dåligt. När ekonomin talade för renovering, var styrelsen med oss på en 180-graders vändning, berättar Ida Karlsson, fastighetschef på Ronnebyhus.
När Götenebostäder skulle förtäta och bygga två nya bostadshus i kvarteret Melonen 6, tog de ett helhetsgrepp på hållbarhet, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Tillsammans med Unesco Biosfärområde, Vänerskärgården med Kinnekulle, utvecklade de en rad hållbara boendelösningar med fokus på gemenskap, trivsel och biologisk mångfald.
– Under pandemin, när många fick träffas utomhus, var det flera av våra hyresgäster som hade synpunkter på att deras utemiljö inte var direkt inbjudande och besöksvänlig. När vi förtätade och byggde två nya klimatsmarta bostadshus, valde vi därför att förnya utemiljön i hela kvarteret, säger Martin Sohlberg, vd på Götenebostäder.
I kategorin Stora bolag tävlar Bostads AB Poseidon, AB Kristianstadsbyggen och Uppsalahem.
Poseidon har byggt om två äldre butikslokaler till tre lägenheter, med målet att använda 100 procent återbrukat material och produkter. Poseidon uppskattar själva att den slutliga CO2-besparingen kommer att landa på mellan 90 och 94 procent.
– Vi behövde hitta ett sätt att utmana generella inställningar till återbruk samtidigt som vi behövde utforska möjligheter för att faktiskt kunna minska klimatpåverkan i ROT-projekt, säger Malin Taalomi, miljöstrateg på Bostads AB Poseidon.
Kristianstadsbyggens nya byggnad ”ABK:s snickeri och måleri” är konstruerad och inredd med klimatsmarta val, och är även placerad inom 5 kilometer till två tredjedelar av bolagets 9 300 lägenheter. Byggnaden fungerar som ett centralt lager och arbetsplats för Kristianstadsbyggens snickare, målare och tjänstepersoner.
– Vi ville effektivisera verksamheten och samtidigt integrera hållbarhet i alla delar av arbetet. Genom att samla bland annat snickeri och måleri med sin klimatsmarta verksamhet i en lika klimatsmart, och strategiskt placerad byggnad minskar vi inte bara vår miljöpåverkan, utan förbättrar också både arbetsmiljö och logistik, säger Henrik Strand, VD på AB Kristianstadsbyggen.
Uppsalahems projekt Takryttaren består av 174 bostäder som inkluderar hyresrätter i blandade storlekar samt LSS-boenden och ett nytt koncept med delningsbostäder, är bolagets första projekt med krav på ett skarpt klimatgränsvärde.
– Eftersom klimatutsläppen från nyproduktion är mycket höga så har vi infört tuffa krav på klimatgränsvärden. Genom dessa gränsvärden, som utgör klimatbudget för hela byggskedet, får vi alla involverade att hitta klimatsmarta och effektiva lösningar redan från start. I pågående projekteringar ser vi att klimatutsläppen minskar drastiskt i projekten, säger Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg på Uppsalahem.
Bidragen har bedömts både av en intern och en extern oberoende jury som tittat lite extra på om bidragen är inspirerande, innovativa och visar resultat.
– Bland annat har juryn tittat på om projektet är en god förebild och kan inspirera andra i klimatarbetet. Vi premierar projekt som kan implementeras hos andra medlemsbolag. Men vi tycker också att det är viktigt att uppmärksamma kreativa och nytänkande lösningar som tar oss framåt i klimatarbetet, säger Frida Hansson.
På Klimat- och Energikicken i Tylösand den 13–14 november avslöjas vilka projekt som juryn valt till vinnare.
