Fem år och fem platser

Till årsskiftet lämnar Oskar Öholm Fastighetsägarna Stockholm för att ta över som vd för Mäklarsamfundet. Fastighetstidningen bad honom att välja ett par platser som symboliserar hans fem år som vd.

Gallerian – Stockholms kommersiella mittpunkt

Det är en helt vanlig fredag förmiddag och julpyntet har börjat komma upp i skyltfönstret. Oskar Öholm minns tillbaka till en annan fredagsförmiddag. Mer exakt den 17 april 2020, då representanter från regering, Fastighetsägarna, AMF Fastigheter och handlare i Gallerian strosade genom ett i princip folktomt köpcentrum.

– Att gå på ministerpromenad i Gallerian med fler SÄPO-vakter än kunder är nog ett av de mest absurda minnena från pandemin. Men också talande för hur det såg ut under en period, säger Oskar Öholm.

Att gå på ministerpromenad i Gallerian med fler SÄPO-vakter än kunder är nog ett av de mest absurda minnena från pandemin.

Den akuta frågan där och då var hur ett stödsystem skulle utformas och om de avsatta pengarna skulle räcka. Där och då pressades dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan på ett löfte om att de avsatta fem miljarderna inte var ett tak, utan en bedömning. En viktig nyhet i pandemins inledningsskede.

– Jag minns också hur han i samtal med ett par hyresgäster skulle markera hur viktigt det nu var att förhandla med sina hyresvärdar. De förklarade att det inte varit det minsta problem att förhandla med de privata hyresvärdarna. Det hade däremot varit svårare i kontakten med de statliga bolagen. Se där, ett typexempel på hur en branschorganisation kunde skicka en tydlig signal till beslutsfattarna, säger Oskar Öholm.

Han upplever att pandemin prövade Fastighetsägarna att som organisation verkligen leverera medlemsnytta.

– Vår kanske viktigaste roll blev ganska mycket att fungera som ett forum för att diskutera gemensamma problem. Ganska snart upplevde jag hur man, trots att man är konkurrenter, utgick från gemensamma intressen. Det bildades nätverk som överlevde krisen och som nu är viktiga för staden och fortsatt platsutveckling.

För Oskar Öholm, med bakgrund i både rikspolitik (bland annat som bostadspolitisk talesperson för Moderaterna) och borgarrådssekreterare i Stockholm stad, kom det att förändra bilden av stadsutveckling som främst politikerdrivet.

­– Det är spännande hur det mer och mer kommit att handla om enskilda fastighetsägares – till en början möjligen galna – drömmar om vad som går att göra med en plats, säger Oskar Öholm.

Drömmar med den uppenbara fördelen av att vila på en huvudkudde av kapital som gör det möjligt att faktiskt kunna förverkliga dem. Oskar Öholm konstaterar att utvecklingen av Brunkebergstorg alldeles intill är ett av de bättre exemplen. Från att ha varit en närmast kliniskt död yta, hittar man numera ett av huvudstadens mest spännande krogstråk.

På ett mer personligt plan. Vad är ditt förhållande till denna plats?

– Jag är ju i lantis i botten. Så för mig har detta alltid varit symbolen för storstaden.

Brunkebergstorg – en plats som länge nästan inte fanns mer än som namnet på ett slag

Jag berättar om ett av de bättre exemplen på property branding jag sett. En handduk som AMF Fastigheter delade ut i samband med den första visningen av den ombyggda Gallerian och Urban Escape-kvarteret vid Brunkebergstorg. Det var en karta i frotté som pekade ut särpräglade drag för Stockholms olika stadsdelar: surdegshotell på Södermalm, knähund på Östermalm och så vidare. Men de kvarter man ville marknadsföra var en helt tom plats på kartan. Budskapet vara att kvarteren runt Sergels torg ännu inte var en tydligt definierad plats. Men samtidig en plats med utrymme för allas berättelser.

Även om det kanske inte är den vackraste platsen i stan, så blir den blir häftig utifrån vad den symboliserar som kommersiellt hjärta,

Jag själv är uppvuxen stockholmare, nåväl Huddinge, och skulle nog också säga att det är kvarteren runt Sergels torg som trots allt bäst representerar min stad. Därför är jag alltid så oförstående när inflyttade vänner kommer dragandes med det gamla Klara i ett nostalgiskt skimmer – en plats de av rent kronologiska skäl inte har någon verklig relation till. Upplever man en plats som barn, även om det så är en modernistisk vision i betong, så finns bara ett här och nu.

– Jo, även om det kanske inte är den vackraste platsen i stan, så blir den blir häftig utifrån vad den symboliserar som kommersiellt hjärta, säger Oskar Öholm

Han fortsätter att lyssna tålmodigt på reporterns utläggning medan vi rör oss mot själva hjärtat.

Sergels Torg – Plattan med sitt ikoniska svartvita triangelmönster

– Under pandemin cyklade jag ofta förbi Sergels torg på väg till jobbet. Och jag minns hur mycket mindre platsen kändes. Det var en förvånande effekt av att det var färre människor här och visade så tydligt hur mycket ett flöde av människor betyder för en plats.

Oskar Öholm pratar om hur pandemin kom att turboladda en utveckling som man på många håll redan tänkt en hel del kring. Som en omvandling av stadskärnor från rena handelsplatser till att mer och mer bli ställen för upplevelser, och hur ny teknik möjliggjorde hemarbete.

– Därför var det märkligt att känslan runtomkring ofta var total kris och att ingen visste vad man höll på med, men att det snart visade sig hur väl förberedda många, inte minst våra medlemmar, faktiskt var, säger Oskar Öholm.

Men i det finns samtidigt en viss risk. En viss självbelåtenhet, eller ett ”fat cat syndrome”.

– Stockholm har under så lång tid varit en framgångssaga. Medan man i andra städer länge haft utmaningar i form av krympande stadskärnor, där har man arbetat väldigt aktivt och mer eller mindre tvingat fram stadsutveckling. Det som där var en vana att driva på, blev en helt ny upplevelse i Stockholm när pandemin slog till. Plötsligt var inte vi först på trenderna.

T-Centralen – Stockholms infrastrukturella hjärta

Vi pratar om vilket fantastiskt ställe detta är. Om 16 minuter skulle vi kunna vara i Rinkeby, eller i Mörby Centrum, med någon minuts kortare restid. Oändliga möjligheter, om man också räknar med den korta promenaden till Arlanda Express. Problemet är bara att vi tenderar att röra oss i rätt så begränsade bubblor. Där känner vi oss trygga, men det gör inte staden tryggare.

Oskar Öholm konstaterar att jämte pandemin så har trygghetskrisen präglat hans fem år.

– Nu är vi mitt uppe i det mest akuta med de sprängningar och skjutningar som just nu blivit ett stockholmscentrerat problem. Såklart är det de direkt drabbade som påverkas mest. Men i förlängningen påverkar det också hela Stockholmsbilden både nationellt och internationellt. Och det är allvarligt, konstaterar Oskar Öholm.

Men även om fokus nu – av ganska självklara skäl – är få bukt med det rent polisiära, så pågår det ett mer långsiktigt arbete att stärka grannskapet i flera stadsdelar. 

– Där kan jag vara lite ledsen över att inte aktivt få vara med och se vad som blir resultatet av de många BID-projekt där fastighetsägarna varit pådrivande, säger Oskar Öholm.

Nyligen gjorde Fastighetsägarna en kartläggning utifrån polisens listor över utsatta områden för att visa var det i Stockholms län finns behov av platssamverkan.

– Där hoppas jag att Fastighetsägarna kan ha en fortsatt pådrivande roll.

Samtidigt ser Oskar Öholm en risk i att goda exempel glöms bort i den akuta krisen med krav på repressiva åtgärder.

– Jag har också vissa farhågor kring vad utredningen kring lagstadgad anslutning till platssamverkan landar i. Det som varit tydligt i alla de projekt som varit framgångsrika är att en tydlig struktur visserligen måste finnas. Men att det bara är halva arbetet. Minst lika viktigt är engagemanget från riktiga människor som brinner för förändring. Det kommer det aldrig gå att lagstifta fram.

Hästen 21 – jättebygget i korsningen av Regeringsgatan och Mäster Samuelsgatan

Att Pembroke är klara med rivningen av den kontorsfastighet som inte längre höll måttet och nu bygger närmare 36 000 kvadratmeter kontorsyta för runt 2 000 personer är egentligen inte skälet att vi stoppar här. Utan det enkla faktum att det är en av de få platser det just nu byggs på.

– Byggkrisen är den tredje stora krisen just nu. Detta är en region som är motor för 40 procent av landets tillväxt. Om den stannar på grund av att det inte går att flytta hit så är det farligt för hela Sverige, Oskar Öholm.

Om det är tvärstopp här och nu, så menar Oskar Öholm att det rent allmänt finns en tröghet i Stockholm.

– Det finns något dubbelt i hur stockholmare vill att det ska vara en storstad, en symbol för det urbana livet. Det samtidigt som att det varje gång det ska byggas höjs röster om att staden är färdig, att det inte behöver byggas och förändras. Allt som sticker ut har en tendens att ses som väldigt kontroversiellt.

Allt som sticker ut har en tendens att ses som väldigt kontroversiellt.

Oskar Öholm tycker att det kanske är dags för stockholmaren att bestämma sig för om man ska vårda ett museum, eller om det ska fortsätta vara en levande och kreativ stad.

Faktum är att det bakom oss även ska byggas 27 bostäder. I alla fall ett litet bidrag på en annars nästan stillastående marknad. Oskar Öholm vill dock lämna sin post med visst hopp.

– Å andra sidan är det i kriser man brukar kunna genomdriva förändring. Fortsätter utvecklingen kommer politiken oavsett färg att vara tvungen att ta nya grepp.