Än så länge är Svenska kyrkan landets största medlemsorganisation, men utvecklingen tickar på åt ett annat håll. Vad ska kyrkan ha sina 16 000 byggnader till när medlemmarna sviker och sparkraven idag är uppe på en halv miljon kronor – om dagen?
Kön ringlade sig lång till det lilla kapellet i Edane en grå lördag i april. Men det var inte kyrkklockorna som kallade till gudstjänst, utan Fastighetsbyrån som kallade till visning. Kapellet ska nämligen säljas, och intresset på den lilla orten i västra Värmland är stort.
[ Annons ]
– Det är just nu 72 intressenter som kontaktat oss och 32 anmälda sällskap, säger mäklaren Hanna Bengtsson ett par dagar innan den första av två öppna visningar ska äga rum.
Det är betydligt fler lagar och regler att ta hänsyn till när en kyrkobyggnad ska säljas.
Hanna Bengtsson, mäklare på Fastighetsbyrån om skillnaden mellan att sälja en lägenhet och ett kapell.
Hon tycker att det är roligt att få sälja ett så annorlunda objekt, men sticker inte under stol med att uppdraget har sina utmaningar.
– Intressenterna kommer med alla möjliga slags funderingar, och det är betydligt fler lagar och regler att ta hänsyn till när en kyrkobyggnad ska säljas, konstaterar Hanna Bengtsson.
Eftersom kapellet är byggt före 1939 omfattas byggnaden av lagen om kyrkliga kulturminnen, och får därför inte förändras utan tillstånd från länsstyrelsen.
Problematik på denna särskilda fastighetsmarknad är också församlingarnas självbestämmande, kyrkans uppdrag och medlemmarnas förtroendekapital. Vi återkommer till de omständigheterna lite senare.
[ Fakta ]
Snårig väg till försäljning
Några faktorer som försvårar försäljningen av kyrkobyggnader är:
Lagar och regler: Många kyrkobyggnader skyddas av lagen om kulturhistoriska arv. Kyrkan är också skyldig att bevara inventarierna från de byggnader som ändå säljs. Församlingarna är därför tvungna att äga ett stort antal förrådsbyggnader.
Kyrkans uppdrag: Svenska kyrkan har ett lagstadgat uppdrag att finnas tillgänglig för alla sina medlemmar. Därmed måste verksamhetslokaler finnas med en god täckning över hela landet.
Men så här långt in i historien har vi i stora drag redan ringat in Svenska kyrkans just nu största framtidsutmaning. Samfundet, som är Sveriges största medlemsorganisation, om än med en krympande skara, är också en av landets största fastighetsägare och det ekonomiska läget är allt annat än bra. I den situationen måste kyrkan spara en halv miljon kronor om dagen fram till år 2030, totalt 2,6 miljarder kronor. Det är bakgrunden till att även det lilla kapellet i Edane ska säljas och bli något annat än ett kyrkorum.
Det var den 21 november förra året, på Uppsala Konsert & Kongress, som den tunga luntan damp ner på bordet under kyrkomötet – den samling som bäst kan liknas vid Svenska kyrkans riksdag. Utredningen Gemensamt ansvar – fastigheter och kyrkor levererade det bistra budskapet att kostnaderna för förvaltningen av kyrkans cirka 16 000 verksamhetsbyggnader, som idag uppgår till närmare 3 miljarder kronor per år, måste minska. Kort därefter klubbades ett antal möjliga strategier igenom: fastighetsförvaltningen kan effektiviseras, enligt utredningen så gott som halveras. Församlingarnas övertaliga byggnader kan överlåtas till trossamfundet Svenska kyrkan, alltså riksorganisationen, eller säljas.
– Vi vet att kostnaderna för drift och underhåll idag står för en stor del av församlingarnas kostnader och strävar efter att de ska minska. Detta för att få så mycket resurser som möjligt till församlingarnas grundläggande uppgift, säger Lars Johnsson, ledamot av kyrkostyrelsen, och den som lett arbetet med utredningen Gemensamt ansvar.
Därför pågår nu en analys av nuvarande byggnadsbestånd som ska vara klar nästa år. Det räcker att bläddra igenom utredningen för att konstatera att många av de byggnader landets församlingar äger med stor sannolikhet är övertaliga. Av de byggnader som hittills tagits upp i inventeringen beräknas dessa, lågt räknat, till 550 stycken. Men det betyder som sagt inte alls att de alla ska säljas, trots att det är vad vilken organisation eller vilket företag som helst hade gjort.
Ett vanligt företag har i uppdrag att tjäna pengar. Vårt uppdrag är att tjäna mänskligheten.
Niklas Lång, organisationsteoretiker och kyrkoherde.
För att förstå varför krävs lite insyn i hur landets äldsta organisation fungerar. Svenska kyrkan har genom åren genomgått omvälvande paradigmskiften, så som övergången från jordbrukssamhälle till industrialisering. Redan innan kyrkan skildes från staten år 2000 hade den enorma administrationsapparaten som kom med folkbokföringen lagts över på Skatteverket, och behovet av personal minskat. Idag försöker samfundet hitta sin plats i ett globaliserat och digitaliserat kunskapssamhälle. Med så stora fastighetstillgångar borde väl kyrkan vara organiserad som ett traditionellt fastighetsbolag?
Så här är Svenska kyrkans fastighetsbestånd fördelat(cirkatal):Kyrkobyggnader:
3 400 st.
Förrådsbyggnader: 2 000 st.
Ekonomibyggnader: 1 700 st.
Församlingshem: 1 900 st.Bårhus: 700 st.
Administrationsbyggnader: 650 st.
Klockstaplar: 750 st.
Övriga byggnader: 4 450 st.
Frågan går till Niklas Lång, kyrkoherde, organisationsteoretiker och en av författarna till boken Den sanna organisationen, en samling artiklar om Svenska kyrkans organisation – ett ämne som intresserat Niklas Lång under många års tid.
– Ett vanligt företag har i uppdrag att tjäna pengar. Vårt uppdrag är att tjäna mänskligheten – i väldigt vid bemärkelse, slår han fast och fortsätter:
– Men ändå har den hierarkiska ordningen blivit tydligare inom Svenska kyrkan. Det är ett kännetecken för det så kallade management-paradigmet många organisationer påverkas av idag. Att vi i kyrkan nu organiserar oss allt mer som ett företag är kontraproduktivt för en organisation vars medlemmars förtroendekapital är det mest värdefulla vi har.
Svenska kyrkan har all anledning att oroa sig för sina medlemmars förtroende. Medlemstalen har länge tickat nedåt, och de senaste åren har utvecklingen eskalerat. När Svenska kyrkan skiljdes från staten var 82,9 procent av befolkningen medlemmar. Siffran är nu nere på runt 63 procent och trenden håller i sig. Till år 2030 beräknas andelen medlemmar vara nere på 45 procent.
(procent av befolkningen)
Utan förtroende för samfundet riskerar Svenska kyrkan att tappa ytterligare medlemmar och med dem deras årliga kyrkoavgift – samfundets idag största intäktskälla. Den måste räcka långt om församlingarna ska kunna bedriva sin verksamhet i samma omfattning som man gör idag. Den årliga nettokostnaden för kyrkans fastighetsförvaltning beräknas till 2,96 miljarder kronor och endast sex procent av fastigheterna genererar hyra. Ungefär 550 fastigheter används inte alls. Den så kallade kulturantikvariska ersättningen som betalas ut av staten täcker en stor del av kostnaderna, men villkoren för stödet ändras från år till år och kan därför inte tas för givet i en framtidskalkyl.
– Mest kostar de medeltida kyrkorna av förklarliga skäl. De är gamla, de är skyddade av lagen om kulturhistoriska arv och får inte repareras med moderna metoder eller material, förklarar Niklas Lång.
Kyrkan som byggnad har en stark symbolik om gemenskap och andlighet – oavsett vad man tror på. I en opinions-undersökning som Svenska kyrkan själva genomfört är motståndet starkt mot såväl förslag om att sälja som att riva övertaliga kyrkobyggnader. En bild som Niklas Lång bekräftar. Hans oro inför framtiden är att församlingarna inte heller kommer att nappa på erbjudandet att överlåta sina lokala kyrkobyggnader till riksorganisationen.
– Eftersom det inte skapas mer resurser av att man överlåter kyrkorna är risken stor att man därigenom bara flyttar över beslutsmakten till en opersonlig nivå långt borta. Det är svårt att hitta köpare till stora kyrkor ute på landet och då man på nationell nivå inte har de känslomässiga banden till de här byggnaderna, blir det mycket lättare att stänga dem helt, säger Niklas Lång.
Även om andlig och humanitär tjänstgöring är kyrkans huvudsakliga uppgift kommer satsningen på en vassare fastighetsägarroll sannolikt att uppta mer av församlingarnas tid framöver. I utredningen Gemensamt ansvar uppskattas att förvaltningskostnaderna på sikt kan minska till hälften. Uppskattningen förutsätter att användningen begränsas till sommarhalvåret och att underhållsarbete utförs kontinuerligt, till exempel att skador lagas innan de förvärras.
Niklas Lång hoppas att en rationell kartläggning lägger tonen för avstampet.
– Dilemmat är att vi lagt ribban väldigt högt, alla kyrkor ska i princip underhållas på samma nivå som det kungliga slottet. Det ska vara kulturhistoriskt perfekt. Rent, fint, nymålat men enligt traditionella regler. Nu borde alla församlingar och länsstyrelser fråga sig om det är rimligt att behålla den nivån och göra sig av med ett antal kyrkor eller sänka ribban och behålla fler kyrkor, säger Niklas Lång.
Frågan är också hur lättillgänglig kyrkan ska vara för alla medlemmar. I en samtid där människor möjligtvis besöker kyrkan för att gifta sig, döpa sina barn eller begrava sina anhöriga, är en kyrka i varje socken en rejält dyr lösning. Vore det verkligen så hedniskt att låta kyrkobyggnader få nya ändamål?
Kostnaderna finansieras huvudsakligen med kyrkoantikvariatisk ersättning, kyrkoavgiften från medlemmarna, hyresintäker och bidrag från Svenska kyrkans interna utjämningssystem.
– Att finnas tillgängliga för alla är ett mycket ambitiöst uppdrag. Det är också lagstadgat även om kyrkan och staten är skilda. Nu är det verkligen läge att fundera på vad vi vill mena med det, säger Niklas Lång.
Kyrkan har på stort allvar tagit sig an uppgiften att etablera en digital närvaro. Somliga församlingar har testat att hyra in sig i andras lokaler för sin verksamhet, andra kör runt kyrkobussar för att komma ut med verksamheten till sina medlemmar istället för tvärtom.
Befolkningen i Edane får bevisligen klara sig utan det lilla kapellet (jodå, det finns två kyrkor till inom några kilometers omkrets) De kyrkobyggnader som hittills tagits ur bruk sedan separationen från staten har blivit privatbostäder, restauranger, förskolor eller samlingsplats för helt andra trossamfund. Vad ska då hända i Edane?
– Det är så otroligt många och olika intressenter just nu. Både privatpersoner, föreningar och andra organisationer, så det är svårt att säga i dagsläget, svarar Hanna Bengtsson.
Budgivningen stannade av på 600 000 kronor. Även om det ännu är hemligt vad som kommer att ske i deras gamla kapell i framtiden, så har Arvika pastorat i alla fall dragit sitt strå till stacken och betat av ett av Svenska kyrkans dagliga sparmål – en halv miljon om dagen.
Läs också: Kyrkan som styrs från molnet
[ Fakta ]
Kunskapslyft i ansvarsfrågan
Svenska kyrkan satsar på ett kunskapslyft för att kunna effektivisera sin förvaltning. I år kommer 400 medarbetare inom kyrkans fastighetsförvaltning att gå en utbildning genom Fastighetsägarna.
– De som arbetar inom Svenska kyrkans fastighetsenheter måste förhålla sig till fler olika lagar än den typiske fastighetsägaren. Så de har en besvärlig situation när det gäller ansvarsbiten. Är det till exempel snö på taken kan de kanske inte sätta upp räcken på sina koppartak.
Vi vägleder framför allt med vår juridiska kompetens så att kyrkan kan bli mer säkra i sin ansvarsroll och sköta sin förvaltning på bästa möjliga sätt, berättar Katja Kalda, utbildningsansvarig inom Fastighetsägarna Sverige.
