Rikard Silverfur, Fastighetsägarnas miljö- och hållbarhetschef, säger att frivalet ger möjligheter till effektivisering och miljövinster för deras medlemmar. Foto: Magnus Glans.
Publicerat 3 april, 2024

Fastighetsägarna: ”Vi kan inte längre ge vårt stöd till Boverket”

Boverket vill att samhällsbyggnadssektorn både ska utveckla och bedöma verifieringsmetoder. Det ställer sig Fastighetsägarna påtagligt tveksamma till.

Boverkets extraremiss avseende föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö får delvis hård kritik av Fastighetsägarna. I sitt remissvar menar Fastighetsägarna att Boverket inte svarar på vem som ska ha mandat att samordna och kvalitetssäkra en verifieringsmetod enligt den nya regelmodellen.

Fastighetsägarna anser att god regelskrivning utgår från att den part som formulerar funktionsbaserade krav – i det här fallet Boverket – även ger vägledning om hur kravets uppfyllande ska verifieras, innan kravet blir en föreskrift.

[ Annons ]

– Boverket går med sin nya regelmodell till att behålla enbart funktionskrav för att stimulera branschen att bedöma vad/vilken nivå som krävs för att uppfylla kraven samt att utveckla nya metoder för att göra det. Det är bra och det möjliggör branschutveckling och en seriös diskussion om vad som menas med olika funktionskrav. Så långt är vi bakom Boverket, säger Rikard Silverfur, Chef Utveckling och Hållbarhet på Fastighetsägarna.

Samtidigt kommer behovet att kvalitetssäkra branschstandarder att öka om det är tänkt att dessa ska användas för att verifiera en byggnads egenskaper. Det kommer krävas mer resurser och tid, mycket mer vägledning och stöttning på olika nivåer, inte minst från Boverket, menar Rikard Silverfur.

– Men om även utveckling av metoder för verifiering också lämnas vind för våg skapas osäkerhet och oacceptabla risker. Vi kommer inte bara att diskutera vad som menas med kraven, utan också på vilket sätt uppfyllnad av regler har verifierats. Det är för stor risk.

Han anser att det blir problematiskt att det enbart ska ligga på samhällsbyggnadssektorn att ta fram metoder för att verifiera att krav är uppfyllda.

– Att sektorn även ska axla ansvaret från Boverket att utveckla och i slutändan bedöma verifieringsmetoder är något vi tydligt sagt till Boverket att det finns stora risker med. Vi kan dock inte se att Boverket lyssnat till branschen i detta hänseende. Det är beklagligt, varmed vi inte längre kan ge vårt stöd, säger Rikard Silverfur.

Å andra sidan finns det också i Boverkets remiss nya krav som Rikard Silverfur menar går stick i stäv med en regelmodell som ska bygga på funktionskrav. Där finns framför allt förslaget om skärpta kravnivåer på tilluft. Skärpningen innebär att tilluften i en lägenhet på 65 kvadratmeter blir 44 procent högre jämfört med nuvarande BBR. Det både driver kostnader för bostadsproduktion och förvaltning och för en ökad energianvändning, vilket Fastighetsägarna finner anmärkningsvärt.

– Myndigheten utgår från att den formel i BBR avsnitt 6:251 som idag används för att dimensionera luftflöden inte används, utan att byggnader har dimensionerats för högre luftflöde än formeln i BBR. Så är det inte, säger Rikard Silverfur.

– Det är formeln i BBR 6:251 som tillämpas och därmed är praxis. Det är denna vanföreställning att formeln inte används som gör att Boverket i olika sammanhang torgför att det inte rör sig om en kravskärpning trots att det är uppenbart för de flesta.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]