[ Annons ]

Foto: Wikimedia Commons.
Publicerat 19 maj, 2021

Fastighetsägarna välkomnar granskning av statlig satsning

Riksrevisionen är kritisk till statens infrastruktursatsningar i den så kallade Sverigeförhandlingen. För dåligt underlag, oklar samhällsekonomisk lönsamhet och för få bostäder, lyder domen i deras rapport. Fastighetsägarna välkomnar granskningen.

– Fastighetsägarna reste tidigt frågetecken kring infriandet av de bud på nya bostäder som kommunerna inkom med i förhandlingen, säger Rikard Silverfur på Fastighetsägarna i en kommentar till gårdagens granskningsrapport från Riksrevisionen där Sverigeförhandlingen kritiserades.

Det var 2014 som regeringen tog initiativet till Sverigeförhandlingen, en process där staten beslutade om infrastruktursatsningar i form av medel till regional kollektivtrafik i utbyte mot löften om bostadsbyggande från kommunerna. I överenskommelsen från 2017 satsade staten 20 miljarder kronor (inklusive 7,5 miljarder från trängselskatten i Stockholm) på nya projekt, bland annat ny tunnelbana i Stockholm och en linbana i Göteborg.  

[ Annons ]

I sin nya rapport konstaterar Riksrevisionen att underlagen för kostnader och samhällsekonomi hade stora brister och att projektens uppföljning har varit otillräcklig. Dessutom menar man att antalet nya bostäder som byggs som ett resultat av satsningarna sannolikt är få.

–Sverigeförhandlingen skedde mellan kommuner och stat. Riksrevisionens granskning visar att man i dessa förhandlingar förbisåg att bedöma efterfrågan samt säkerställa och förhandla om finansiering av själva bostadsbyggandet, kommenterar Rikard Silverfur och fortsätter:

– Det är välkänt att det inte är kommuner som bygger bostäder. Det är projektutvecklare och bostadsbolag som kan bedöma efterfrågan och därefter investera i bostadsbyggande.

Enligt Sverigeförhandlingen resulterade storstadsavtalen i cirka 200 000 nya bostäder. Riksrevisionens bedömning är att avtalen visserligen kan ha påskyndat bostadsbyggandet något, men att nettotillskottet av nya bostäder som de har lett till är betydligt mindre.

– Kommunerna planerade i många fall redan större bostadsutbyggnader och dessa planer påverkades sannolikt inte i någon större utsträckning. I många fall är de nya bostäderna beroende av förbättringar i infrastrukturen, men inte nödvändigtvis den som sedan beslutades, säger Martin Hill, projektledare för granskningen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]