När de flesta av Sveriges fastighetsägare går till jobbet så är det inte fastigheter man sysslar med under dagen. Fastighetsägarna är advokater, bagare, hantverkare eller bankanställda. Huset eller husen sköter man på fritid och kvällar. Eller låter någon annan ta hand om.
Publicerat 16 mars, 2011

Fastighetsägare är vi allihopa

När de flesta av Sveriges fastighetsägare går till jobbet så är det inte fastigheter man sysslar med under dagen. Fastighetsägarna är advokater, bagare, hantverkare eller bankanställda. Huset eller husen sköter man på fritid och kvällar. Eller låter någon annan ta hand om.

Christina Lindström Olsson, vd för Fastighetsägarna Stockholm AB, är förvånad och imponerad av att så många fastighetsägare klarar av att ta hand om sina hus och samtidigt har ett jobb vid sidan om.

[ Annons ]

–?Jag hade nog inte fixat det, och ärligt talat vet jag inte om det fungerar så bra. Att äga och förvalta fastigheter tar mer tid än man tror. Men det skiljer förstås mycket beroende på vad man har för bestånd och hur mycket man kan klara själv, konstaterar hon.

Någon exakt siffra på hur många av landets fastig­hetsägare som har ett annat yrke finns inte, men i en mätning som gjordes på Fastighetstidningens läsare där merparten är medlemmar i Fastig­hetsägarna, uppgav 40 procent att de arbetade inom fastighetsbranschen. En hel del fanns inom byggindustrin och tillverkning/produktion. Rätt många fastighetsägare hittar man även inom bank, försäkring och juridik.

–?Advokater är en kategori som gärna köper fastig­heter – de har en del gratis eftersom en stor del av fastighetsförvaltning, inte minst när det gäller bostäder, handlar om juridik, säger Christina Lindström Olsson.

–?Den vanligaste kategorin är nog ändå de som ärver ett bestånd. De är sannolikt utbildade till något annat än att hantera ett fastighetsbestånd. Att byta yrkesbana och utbilda sig till fastighetsförvaltare är ju ett steg om man kommit upp i ålder.

Lasse Sannö, jurist på Fastighetsägarna Mellansverige

Lasse Sannö, jurist på Fastighetsägarna Mellansverige har 30 års erfarenhet som rådgivare åt fastighetsägare. Han har träffat många av de dubbelarbetande värdarna.

–?Allt går ju bra tills man får bekymmer med de boende i huset, då ställs man på prov som fastighetsägare. Konflikter med hyresgäster upplevs som stort och jobbigt och man vet inte hur man ska tackla det. En del nya ägare tycker att hyresgäster bara har rättigheter och inga skyldigheter, och att det var krångligare än man trodde initialt.

Han tycker att nya fastighetsägare borde sätta sig in mer i det juridiska innan de skaffar ett bostadshus för att undvika obehagliga överraskningar.

–?Det borde vara lika självklart som att man gör tekniska besiktningar av hus innan köp, säger Lasse Sannö.

Christina Lindström Olsson konstaterar också att de juridiska tjänsterna som bolaget erbjuder är de mest efterfrågade.

–?Hyreslagstiftningen är en speciell lag, och den går inte att förhandla bort. Viktigt är att man skriver rätt hyresavtal. Ett fel är svårt att ändra på.

Kommersiella lokaler är inte lika reglerade som bostadshyror och har större frihetsgrad för en ägare.

–?Har man ett kontorshus eller en lagerfastighet som är uthyrd till en hyresgäst, då är det en enkel förvaltning, kontra en bostadsfastighet med ett antal lägenheter och med några kommersiella lokaler i bottenplanet, som till exempel en restaurang. Då tickar det timmar varje vecka att ta hand om det praktiska. Det är kanske ett kvartsjobb, tror Christina Lindström Olsson.

Hon rekommenderar att fastighetsägare som inte vill gå på knäna handlar upp förvaltningstjänster. I alla fall om man är rädd om sin fritid.

–?Går en vattenkran eller toalettstol sönder kan man ge sig den på att det är en lördagskväll eller julafton. Det är sällan att det händer en vanlig tisdagsförmiddag när man har mer tid.

Men förvaltningstjänster kostar. Är det då inte svårt att få någon ekonomi i sitt husägande?

–?Det beror på fastigheten och hur mycket man värderar sin egen tid. Är du beredd att jobba kvällar och helger? Är det ett fritidsintresse och vill göra det?

Men, påpekar Christina Lindström Olsson, förvaltningstjänster är en lågmarginalbransch och kostnaden man tar, får fastig­hetsägaren ofta tillbaka i form av en effektivare förvaltning.

Alternativet är att skaffa egen personal men då krävs en kritisk massa på några hus innan det lönar sig. Många mindre värdar löser det akuta med en portvakt som bor i fastigheten. Eller bor själva i huset och ordnar det mesta själv.

Tre av fastighetsägarna med andra yrken i vårt reportage har ärvt sina hus, vilket inte är så ovanligt. Är det fler syskon som ärver brukar till sist ett av syskonen som visar störst engagemang köpa ut de övriga. Innan arvskatten försvann 2004 var fastigheter även ett sätt att föra över större kapital mellan generationer, men den typen av fastig­hetsaffärer är inte kvar.

–?Däremot ser jag många köpare som redan har en näringsverksamhet med överskott och ser fastigheten som ett sätt att flytta pengar mellan näringsgrenarna. Alternativet att ta ut som vinst leder till hög skatt, säger Lasse Sannö.

Lasse Steiner, chef på avdelningen för ekonomi på Högskolan i Gävle, har träffat olika typer av små fastighetsägare med skilda motiv till varför de köpt ett eller flera hus.  Där finns entreprenören som känner sig obekväm i stora företag och vill vara sin egen chef. Folk som tycker att avkastningen är bra och trygg i fastigheter eller hantverkaren som ser möjligheten att sköta en stor del av förvaltningen själv.

–?Jag träffade en man i Öregrund som köpte ett hus mest för att han var intresserad av att hitta ett ställe att själv bo i. Sedan märkte han att fastighetsföretagande var lönsamt och köpte ett hyreshus till och blev professionell förvaltare.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]