Få söker bidrag för att sänka buller

Fastighetsägare i utsatta lägen kan få bidrag för att sänka bullret. Men få känner till möjligheten. I Göteborg har till exempel bara hälften av kommunens budgeterade bullerbidrag gått åt.

Annons:

Annons:

Annons:


Balkongdörren är öppen. En spårvagn gnisslar förbi samtidigt som flera stombussar dundrar fram på gatan.
– Trafiken här på gatan har ökat en hel del sen trafikomläggningen och trängselavgifterna infördes för en tid sedan. Framförallt vid rusningstid är det full fart med både personbilar och tung trafik, säger Gunnar Berggren, ledamot i styrelsen för bostadsrättsföreningen Södra Heden, en drygt hundra år gammal fastighet på Södra Vägen i centrala Göteborg.

Gunnar stänger balkongdörren och skillnaden är påtaglig.
– Värst är de nya spårvagnarna från Italien som kommunen har problem med. De gnisslar ofta rejält i kurvorna. Men efter ljudrenoveringen av fönster, balkongdörrar och ventiler har det blivit en betydande skillnad. Vi störs inte längre av oljudet och är mycket nöjda nu, säger Gunnar Berggren.

Fönstren är förnyade för att spara energi och den nya ljudrenoveringen kunde därför göras med relativt enkla medel för ett antal år sedan. De befintliga fönsterbågarna har behållits. Istället för det tidigare innerglaset har man satt in ett tolv millimeter tjockt bullerglas som isolerar både mot oljud och kyla.
– Vi har fått ett bullerbidrag på 1?500 kronor per kvadratmeter karmyttermått från kommunen. Plus ersättning för att sätta in ljudreducerande insatser i ventilerna.  Det är 18 lägenheter i fastigheten och ett 30-tal fönster och balkongdörrar som vetter mot gatan. Bullerbidraget räckte nästan till att täcka hela kostnaden, säger Gunnar Berggren.

Föreningen fick information om möjligheten att söka bidrag för bulleråtgärderna från kommunen i samband med trafikomläggningen. Men man kan också som fastighetsägare kontakta miljökontoret eller trafikkontoret för att få veta mer om reglerna, och om fastigheten ligger i ett område där man kan vara berättigad till bullerbidrag. Finns det misstankar om att bullret ligger över gränsvärdena ska miljökontoret hjälpa till med ljudmätningar.

Nu skiljer sig utformningen av bullerbidragen åt mellan olika kommuner och statliga verk.  Kommunerna utför både egna åtgärder och ger ekonomiska bidrag direkt till fastighetsägarna. Trafikverket gör åtgärder med hjälp av egna entreprenörer i samråd med fastighetsägarna. Det kan röra sig om allt ifrån bullerplank och ljudvallar till fönster, fasadåtgärder och ljudisolering av ventiler.

De kommunala bullerbidragen för fönsteråtgärder är generellt mellan 1?000–1?500 kronor per kvadratmeter karmyttermått eller en viss procent-andel av kostnaden. Bidragen för att åtgärda ventiler är vanligen 500–600 kronor per ventil. Bidragen för bullerplank kan dock variera stort. Exempelvis har Göteborg ett bidrag på 600 kronor per kvadratmeter medan Lund bidrar med upp till 2?000 kronor per kvadratmeter.

Vissa kommuner, som Stockholm, har en begränsning av bidragsmöjligheterna för fastigheter byggda de senaste decennierna då man menar att bullerkrav ställts redan i detaljplanerna, genom Boverkets byggregler och byggloven. Det är dock inte prövat om det är en invändning som gäller för fastigheter där bullret ökat sedan husen byggdes.

Det är kommunerna som ansvarar för olägenheter från kommunala vägar och Trafikverket för det statliga vägnätet och järnvägen. En vägledande dom från miljödomstolen visar att också Luftfartsverket, som stretar emot, är skyldiga att bidra med åtgärder till fastighetsägare som drabbas av buller från flygtrafiken. Letar man bidrag på myndigheternas hemsidor är det också Luftfartsverket tillsammans med en del kommuner som valt att ”gömma” den informationen. När det gäller flygbuller hänvisar Luftfartsverket i hög grad till flygplatserna som innehar miljötillstånden. Miljökontoret eller trafikkontoret är då rätt instans att kontakta för vägledning.

Vilka fastighetsägare kan då få bidrag?
Enligt EU:s bullerdirektiv ska det finnas bullerinventeringar och bullerkartor längs alla kraftigt trafikerade vägsträckor i kommuner med över 100 000 invånare. Och vid industrier, flygfält och tätt trafikerade statliga vägar och bansträckningar för spårtrafik.

Det är normalt bullerkartorna som avgör vilka fastighetsägare som kan vara berättigade till bidrag. Men ibland görs också en översyn av befintliga fönster och fasader samt kompletterande mätningar inomhus och utomhus. Underlag som kan öppna upp för bidrag.

Generellt gäller att ansökningarna prioriteras efter hur mycket ljudnivån överskrider de gränsvärden som finns och när de inkommit. Bidragen har en tendens att ta slut redan i början av insatsåret och det kan vara en god idé att var ute i god tid. Vanligast är att budgetåret överensstämmer med kalenderåret. Men kommunernas insatsår och ansökningstider kan ibland skilja sig från kalenderåret.

_________________________________________________

Fakta/ Ljudklasser

Klass A (medelljudnivå 22 dB maxnivå på 37 dB)  motsvarar högsta ljudstandard, men det kan ändå förekomma att enstaka personer kan känna sig störda av ljud.

Klass B (medelljudnivå 26 dB maxnivå på 41 dB) är snäppet sämre. Byggbolaget JM har ljudklass B som standard.

Klass C (medelljudnivå 30 dB maxnivå på 45 dB) som är Boverkets minimikrav räknar man med att cirka 20 procent av de boende störs av ljud. Också ljud som inte uppfattas som medvetet störande kan vara hälsopåverkande, exempelvis fläktljud och andra ljud i vissa frekvenser. 

Klass D används i undantagsfall och kan accepteras då klass C inte kan nås. Vid till exempel ombyggnad eller om andra tekniska faktorer förhindrar att klass C nås.

Olika frekvenser har stor betydelse för ljudnivån. För det mänskliga örat är en ökning eller minskning med 2–3 dB en knappt hörbar förändring. Människan uppfattar en fördubbling eller halvering av ljudstyrkan vid en ökning eller minskning med 8–10 dB.

Annons: