[ Annons ]

Spillvärme från exempelvis tunnelbanor kan göra nytta i energisystemet. Foto: Shutterstock
Publicerat 13 mars, 2024

EU-projekt jagar värme som går upp i rök

Inom EU skulle en stor del av uppvärmningsbehovet kunna täckas av spillvärme från datahallar, tunnelbana, industrier och andra anläggningar. I tre stora EU-satsningar ska IVL:s kunskap kring affärsmodeller återvinnas.

Kristina Lygnerud, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättar hur man i tidigare projekt (ReUseHeat) konstaterat att  mängden urban restvärme i EU skulle kunna täcka 10 procent av det europeiska uppvärmningsbehovet. Då handlar det om spillvärme från tunnelbanor, byggnader, datahallar med mera. Till det kommer att man tidigare identifierat att potentialen av högtempererad restvärme från olika industriprocesser skulle kunna möta cirka 25 procent  av uppvärmningsbehovet i EU.

– Så restvärme finns, men den används i ringa omfattning. Även i Sverige, där man ju är världsmästare på att återvinna restvärme i fjärrvärme, är det idag under 10 procent av värmetillförseln som kommer från restvärme, konstaterar Kristina Lygnerud.

[ Annons ]

Det finns ett ökat intresse kring till exempel säsongslager och lågtemperatur.

Nu ska tre stora EU-satsningar hitta sätt att ta tillvara den restvärme som bokstavligen går upp i rök. Där kommer IVL:s kunskap kring affärsmodeller att ha en nyckelroll

– Tekniken för restvärmeutbyte finns. Det som bromsar omställningen är snarare bristen på system och strukturer kring vem som ska äga vad och på vilket sätt. Man behöver kunna visa en bärkraftig ekonomisk modell för att företagen ska våga investera, säger Kristina Lygnerud.

Ett av projekten – Re-Witch – handlar om att omvandla överskottsvärme från industrier, till kyla.

– Det finns ett ökat intresse kring till exempel säsongslager och lågtemperatur även i Sverige. Men utanför Sverige är den stora drivkraften att fasa ut gas, säger Kristina Lygnerud.

Hon konstaterar att det händer mycket avseende fjärrvärme och fjärrkyla utanför Sverige just nu. Kristina Lygnerud menar att logiken blir annorlunda i länder som har mindre utvecklad fjärrvärme än Sverige.

– Här har vi en mogen marknad fokuserad på förbränningstekniker, ofta med biomassa eller avfall som bränsle. I övriga Europa går utvecklingen snabbt nu, då man måste fasa ut från gas, och det byggs nytt på många ställen. Men då hoppar man över förbränningssteget i många fall och går direkt  på sådant som restvärme. Därtill bygger man system som man kan använda till kyla eller värme genom till exempel reversibla värmepumpar, säger Kristina Lygnerud.

Med en ökad andel restvärme i näten kommer förbränningsanläggningars betydelse att minske, vilket Kristina Lygnerud menar leder till att energibolagen behöver tänka om kring sina affärsmodeller.

De två andra delprojekten, utöver Re-Witch, är:

  • Thunder , som handlar om överskottsvärme från datahallar med fokus på lagring.
  • Uses4Heat, med fokus på överskottsvärme från industrier med fokus på lagring.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]