Bild: Shutterstock
Publicerat 12 mars, 2019

EU-politik som blivit vardag

Villkor för egen produktion av solel, hantering av e-postlistorna och offentlig fakturering. Mycket av det vi betraktar som vardag har sitt ursprung i EU-direktiv. Här är de som haft störst påverkan på fastighetsbranschen.

Bild: Shutterstock

[ Annons ]

2016 inför Sverige nya regler för skatt på solceller vilket ställer till det eftersom stora anläggningar inte befrias från skatten. Regeringen skyller på EU-kommissionen och statsstödsregler, men därifrån håller man inte med.

Bild: Shutterstock.

2018 ställer GDPR – EU-direktivet krav på hur vi hanterar personuppgifter, något som påverkar allt från kamera-övervakning till e-posthantering.

Bild: Shutterstock.

2020 är det tänkt att majoriteten av allfakturering inom inom EU ska ske digitalt. (Just nu är det ungefär en femtedel). Därför blev det 2018 obligatoriskt att ta emot e-fakturor vid all offentlig upphandling.

Bild: Shutterstock.

2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära-nollenergibyggnader. Definitionen av det har utretts av Boverket  och det svenska regelverket har införts i två omgångar, 2017 och den 1 januari i år.

Bild: Shutterstock.

2025 måste alla nybyggen och större renoveringar ta hänsyn till elbilsägare. Bostadshus med fler än tio parkeringsplatser måste vara förberedda för installation av ladd-stolpar vid alla p-rutor. För kontorsbyggnader räcker det med att 20 procent av platserna är förberedda för ledningar.

Bild: Shutterstock.

2025 ska 55 procent av det kommunala -avfallet i EU (från hushåll och företag) återvinnas enligt EU:s målsättning för en cirkulär ekonomi. (Idag är det i Sverige knappt 50 procent.)

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]