Villkor för egen produktion av solel, hantering av e-postlistorna och offentlig fakturering. Mycket av det vi betraktar som vardag har sitt ursprung i EU-direktiv. Här är de som haft störst påverkan på fastighetsbranschen.
2016 inför Sverige nya regler för skatt på solceller vilket ställer till det eftersom stora anläggningar inte befrias från skatten. Regeringen skyller på EU-kommissionen och statsstödsregler, men därifrån håller man inte med.
2018 ställer GDPR – EU-direktivet krav på hur vi hanterar personuppgifter, något som påverkar allt från kamera-övervakning till e-posthantering.
2020 är det tänkt att majoriteten av allfakturering inom inom EU ska ske digitalt. (Just nu är det ungefär en femtedel). Därför blev det 2018 obligatoriskt att ta emot e-fakturor vid all offentlig upphandling.
2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära-nollenergibyggnader. Definitionen av det har utretts av Boverket och det svenska regelverket har införts i två omgångar, 2017 och den 1 januari i år.
2025 måste alla nybyggen och större renoveringar ta hänsyn till elbilsägare. Bostadshus med fler än tio parkeringsplatser måste vara förberedda för installation av ladd-stolpar vid alla p-rutor. För kontorsbyggnader räcker det med att 20 procent av platserna är förberedda för ledningar.
2025 ska 55 procent av det kommunala -avfallet i EU (från hushåll och företag) återvinnas enligt EU:s målsättning för en cirkulär ekonomi. (Idag är det i Sverige knappt 50 procent.)